Lena och Johannes — många familjers stöttepelare

Lena Hedlund och Johannes Gustavsson är två av kommunens sex familjebehandlare och en del av öppenvårdsenheten på Nygatan 7b.

Bild på Johannes Gustafsson och Lena Hedlund som är familjebehandlareJohannes Gustafsson och Lena Hedlund, två av kommunens totalt sex familjebehandlare

— Alla föräldrar vill sina barns bästa. Det tar vi fasta på och försöker ge familjer verktyg i vardagen för att alla ska må bra, säger Lena Hedlund som har arbetat i kommunen och inom yrket sedan 1989. Då var yrket ”hemma-hos:are”. Sedan dess har titeln ändrats några gånger, men arbetsuppgifterna har alltid handlat om att stötta och stödja människor i deras vardag och hemsituation.

En familjebehandlare har många olika arbetsuppgifter. Ofta kommer uppdrag från socialsekreterare som bedömer att en familj kan behöva stöttning på grund av konflikter eller kommunikationsproblem i hemmet. Det kan handla om familjer med så kallade hemmasittare där barnen inte vill gå till skolan.

— Det existerade inte i den omfattningen för 10 – 20 år sedan, men är ju tyvärr inte helt ovanligt idag, säger Lena.

Kollegan Johannes Gustavsson har arbetat som familjebehandlare i snart 1,5 år och har en bakgrund inom skolan och arbete på HVB-hem.

— Skillnaden här är ju att man arbetar med hela familjen, säger Johannes.

Familjelinjen, en kort väg till stöd

Lena och Johannes bemannar också kommunens Familjelinje. Tanken med den är att erbjuda låga trösklar för att personer ska kunna söka stöd inom princip vad som helst som rör en familj. En förälder kan misstänka att barnet tar droger och behöver råd, barn kan ha bevittnat våld i hemmet och behöver verktyg för att hantera det, familjer kan genomgå kriser och då tillfälligt behöva stöttning. Andra vill ha råd och stöd hur man ska hanterar utåtagerande barn och kanske våld inom familjen.

Fyra samtal har man lov till utan att något journalförs. Ibland krävs ett mer långsiktigt arbete med kontinuerliga träffar.

— Ganska ofta handlar det om att lyssna in vad som är problemet och sedan lotsa vidare till exempel till familjerådgivning, missbruksstöd, anhörigstöd, BUP eller liknande säger Johannes. Han uppskattar att det tar ungefär en vecka från att man ringer till att man får träffa en familjebehandlare.

Välkomnas in hos familjer

Johannes och Lena utgår från Nygatan och träffar ibland familjer där.
— Vi försöker anpassa oss till familjens situation och deras behov. Ganska ofta är vi hemma hos familjen vilket gör det enklare att observera och se dem i sin hemmiljö och på så sätt få en bättre förståelse för hur vi kan hjälpa, säger Lena.

På frågan om Johannes förväntningar på jobbet har infriats så svarar han att det var enklare än han trodde att komma nära familjerna och få dem att berätta om sina utmaningar.

— De ser inte oss som myndighetsutövare på det sättet som exempelvis socialsekreterare. Vi är där för att lyfta familjen och stötta. De allra flesta välkomnar oss därför in i sina hem och ser oss som god hjälp. Vi är också tydliga från början att detta är något vi gör tillsammans med dem. Att vi lyder under lika stark sekretess som resten av socialtjänsten tror jag också känns tryggt.

Lena som varit med i många år känner väl till den ibland långa tidsaspekten för att se resultat på deras arbete.

— Ibland vet man ju inte förrän barnen har blivit äldre om man har lyckats eller inte. Det händer att personer jag träffat som barn, har återkommit då det själva blivit föräldrar för att fråga om råd, säger hon.

Familjebehandlare i kommunens organisation

Familjebehandlarna tillhör IFO (individ och familjeomsorg) inom välfärd. Tillsammans med vuxenbehandlare och vardagsstödjare utgör de öppenvårdsenheten.


Publicerat av Ulrika Emtervall den 22 juli 2020, senast ändrad den 22 juli 2020