Pandemi, flexibelt lärande, ökad trygghet och fler behöriga till gymnasiet

När skolledningen i Ulricehamns kommun sammanfattar föregående läsår konstateras en jätteinsats av skolpersonal, barn och elever under ett utmanande men utvecklande skolår där rekordmånga blev behöriga till gymnasiet.

Bild på barn som räcker upp handen i ett klassrum

90,4 procent av alla elever i årskurs nio har kommit in på ett gymnasieprogram under hösten. Procentsatsen såg väldigt bra ut redan direkt efter skolavslutningen (88,8 %) och efter sommarskolan ökade antalet ytterligare. (I denna statistik räknas inte nyanlända med.)

– Jag är så stolt över alla som funnit sig, hittat lösningar och varit väldigt flexibla under det ovanliga skolår som varit, säger Gülsen Özdenkos, skolchef i Ulricehamns kommun.

En anledning till förbättrat resultat i nian tror skolledningen beror på att eleverna i behov av särskilt stöd, i större utsträckning varit på plats under fjärr- och distansundervisningstiden och haft undervisning i mindre grupper. För vissa elevgrupper har skolnärvaron ökat till följd av det flexibla arbetssättet som undervisning på distans har inneburit. Det ökade användandet av digitala verktyg gynnar pojkar som nått en högre måluppfyllelse än tidigare år.

Alla pedagoger ska den 15 oktober och 15 mars identifiera de elever som riskerar att inte klara kunskapskraven för sin årskurs. På så sätt kan stöd sättas in redan i tidig ålder och skolan kan arbeta mer kontinuerligt och långsiktigt med elevernas måluppfyllelse.

De knappa 10 procent som inte har behörighet till gymnasiet är elever som i de alla flesta fall av olika anledningar står långt ifrån att bli godkända i flertalet ämnen. Dessa elever kräver ofta kompletterande insatser där olika verksamheter inom kommunen samarbetar för att ungdomarna ska få möjligheter att i framtiden läsa vidare eller på annat sätt uppnå sina mål.

Stabil lärarkår och digitala verktyg underlättade för Tingsholmsgymnasiet

Gymnasiet kan stoltsera med en stabil lärarkår, väldigt låga sjuktal och inarbetade digitala verktyg som underlättade vid omställningen till fjärr- och distansundervisning. Trots detta hamnar de genomsnittliga betygspoängen lägre i år jämfört med föregående år (13,3 mot 14,2). Både elever och lärare uppger att den naturliga dialogen dem emellan varit svårare. Det har därför påverkat både de elever med lägre betyg och de som är högpresterande, att nå högre upp i betygsskalan.

Sett till resultatskillnader mellan könen på gymnasiet så ser vi att pojkar överlag har lägre betyg än flickor på i princip alla program. Det är en trend som Tingsholmsgymnasiet delar med övriga Sveriges gymnasieskolor.

– Vi kommer fokusera ännu mer på frågan om underpresterande pojkar detta läsår och det känns därför bra att ha tillsatt en förstelärartjänst med fokus på just det, säger Thony Kankare, verksamhetschef Tingsholm.

Mycket frånvaro men fokus på trygghet i förskolan

Förskolan kan också se tillbaka på ett annorlunda år med stor frånvaro hos både pedagoger och barn, vilket varit en utmaning. Fokus har ändå varit på att ge barnen en trygghet och att förskolan ska vara som vanligt i en annan så ovanlig situation.
Trots pandemin har förskolan utvecklat arbetet med digitala hjälpmedel och stöd för språkutveckling. Även de barn som ännu inte pratar eller har språkutmaningar på andra sätt, ska kunna kommunicera.
– Det är i förskolan vi sätter grunden för hela skolgången. Om vi kan fånga upp utmaningar kring språkutvecklingen eller andra delar redan här, så är mycket vunnet för resten av barnets skoltid, säger Cathrine Croona, verksamhetschef förskolan.

Ökad trivsel och trygghet

I förskolan anser 98 procent att deras barn trivs och 99 procent uppger att deras barn är trygga.
Alla elever från förskoleklass till årskurs tre på gymnasiet får svara på en enkät kring trygghet, delaktighet etc. I grundskolan anser 94 procent av eleverna att de trivs i skolan och 95 procent anser sig vara trygga. Tidigare år har skillnaderna mellan trygghet och trivsel varit större. Både antalet elever som trivs och känner trygghet har ökat från föregående år.

90 procent på gymnasiet trivs och 94 procent känner sig trygga. I denna statistik ses väldigt små skillnader mellan pojkars och flickors upplevelse.

Kränkningar har ökat

Anmälningar om kränkande behandling har blivit fler jämfört med föregående år. Det är dock inte säkert att antalet kränkningarna faktiskt har ökat, utan det kan vara så att de anmäls i större utsträckning.
Framförallt ses konstaterat hot och våld samt rasistiska kränkningar ha ökat. Det är fler pojkar än flickor inblandade. Totalt 65 konstaterade fall av kränkning inom grundskolan rapporterades in under föregående läsår.

– Här är vårt värdegrundsarbete väldigt viktigt och något vi arbetar med i alla våra förskolor och skolor och alltid startar terminen med. Tyvärr är det i många fall händelser på fritiden som sedan tas med in i skolmiljön som vi får hantera. Här krävs ett gott samarbete mellan personalen, skolledningen och vårdnadshavare i alla lägen, säger Elisabeth Johansson, verksamhetschef för grundskolan.

Fortsatt stort fokus på skolutveckling

Trots pandemin har verksamheten skolutveckling och stöd där också centrala elevhälsan ingår, kunnat fortsätta med utveckling inom de flesta planerade områden.

Inom digitalisering har det av förklarliga skäl skett en hel del i och med en ofrivillig övergång till distansundervisning. Kommunen var väl rustade då lärande redan tidigare hade uppfyllt det nationella kravet vad gäller elevers tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis kan man konstatera att den digitala mognaden tagit stora kliv framåt på grund av situationen.

Alla skolors elevhälsoteam använder sig nu av elevdatabasen PMO som är ett digitalt stöd i samverkan kring barn och elevers hälsa. Systemet gör det enklare att följa upp, fånga upp och stötta elevers utmaningar under hela skoltiden, men också vid övergångar mellan skolformer, skolor och årskurser inom kommunen.
Ett nytt system har införts för att följa upp och rapportera elevers frånvaro på samma sätt vid alla skolor, vilket ger bättre uppföljnings- och jämförelsemöjligheter. För vårdnadshavaren har denna tjänst byggts in i Infomentor. Under vintern infördes en mobilapp för att förenkla för vårdnadshavare att rapportera in och ändra förskole- och fritidscheman.

Åtgärdsplanen för Nyanländas lärande har tagits i bruk och utbildningsinsatser för rektorer har genomförts under våren 2021 i samarbete med Skolverket och Högskolan i Väst. Samtalsledare från grundskola upp till vuxenutbildning har påbörjat sin utbildning för att under våren 2022 kunna handleda kollegorna på sina respektive enheter.

Sektorn har utvecklat system för insatser inom god lärandemiljö genom exempelvis flexgrupper istället för insatser för enskilda elever. Här har centrala elevhälsans specialistkunskaper använts i stor utsträckning. Under vårterminen deltog samtliga pedagoger (från förskoleklass till gymnasiet) i en föreläsning om att öka förståelsen för pojkar och deras behov av hjälp för att nå uppsatta mål. Inför kommande läsår fortsätter arbetet på alla skolenheter och fortsatt fokus läggs också på samverkan skola/hem samt ledarskap i klassrummet.

– Vi har arbetat strukturerat inom tre områden; digitalisering, inkludering och övergångar och det har gett en väldigt bra överblick och kunskap om vår verksamhet. Utifrån det lägger vi en fortsatt plan i vårt systematiska kvalitetsarbete, säger Ann-Christin Barsjö Stomberg, chef för skolutveckling och stöd.

Publicerat av Ulrika Emtervall den 9 september 2021, senast ändrad den 10 september 2021

Kontakt