Kommunens arbete vid kris och beredskap

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

Viktigt meddelande till allmänheten

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser. Genom VMA kan kommuner och myndigheter få ut viktig information genom radio, tv och i utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”.

I vilka kanaler får jag ett VMA?

VMA sänds i nedanstående radio- och tv-kanaler:

• Sveriges Radios FM-kanaler
• Sveriges Television
• Sveriges Utbildningsradio
• TV4
• Kanal 5
• Kanal 9

Sedan den 1 september 2014 kan man även bli automatiskt uppringd och få ett inspelat talmeddelande på sin fasta telefon ifall ett viktigt meddelande är utfärdat i ditt område. Nytt sedan den 1 februari 2015 är också att du kan få ett SMS till din mobiltelefon om den är registrerad på en adress i ett område där något inträffar.

Hur låter ett VMA utomhus?

Signalen utomhus ljuder i 7 sekunder följt av 14 sekunders tystnad under minst 2 minuter. Signalerna testas fyra gånger per år.

Vad ska jag göra när jag hör ett VMA?

• Gå inomhus
• Stäng dörrar, fönster och ventilation
• Lyssna på lokalradion
• Kolla krisinformation.se

Hur vet jag när faran är över?

När faran är över ljuder en 30 till 40 sekunder lång signal som betyder ”faran över”.

Om VMA

Kommunens krisarbete

Kommunen har en särskild krisorganisation som ska kunna hantera samhällsstörningar om den vanliga organisationen inte räcker till.

Tre grundprinciper vid kris

Det svenska krishanteringssystemet bygger på de tre grundprinciperna ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ulricehamns kommuns krisarbete följer också tre grundprinciperna.

På webbplatsen krisinformation.se kan du läsa mer om de tre principerna.

Kommunens ansvar inför och vid en kris

”Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” är styrande för hur kommunen ska arbeta förebyggande och med planering för att bedriva kommunal verksamhet även under en kris. Arbetet med samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra.

Som exempel är det kommunens ansvar att till vardags bedriva äldreomsorg. I händelse av en kris så är det också kommunens ansvar. För att klara detta genomför kommunen varje mandatperiod fram en risk- och sårbarhetsanalys. Då identifieras vilka verksamheter i kommunen som är de mest samhällsviktiga och planer tas fram för att säkra att dessa verksamheter kan bedrivas även under en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen utgår även från olika tänkbara scenarier, exempelvis storm, elavbrott, översvämning, större bränder etc.

Handlingsplan för hantering av kriser

Fullmäktige beslutade i oktober 2019  en handlingsplan för hur kommunen ska arbeta inför och vid kriser. I den finns nio utvecklingsuppdrag som utgår från risk- och sårbarhetsanalysen.  Bland annat ska kommunens förmåga att kunna fullgöra sina samhällsviktiga verksamheter med störningar i elektricitet och dricksvatten öka. Samlingsplatser ska pekas ut och krismenyer ska tas fram i kostverksamheten.

• Handlingsplanen för hantering av extraordinära händelser i fredstid

Risk- och sårbarhetsanalys

Kommunen genomför varje mandatperiod en risk- och sårbarhetsanalys för att kartlägga vilka risker som finns ur ett krisberedskapsperspektiv. Analysen utgår från den samhällsviktiga verksamhet kommunen bedriver. Klarar kommunen att bedriva den även under störda eller ansträngda förhållanden? Exempel kan vara större elavbrott, en svårare storm eller vid en allvarlig olycka. I juni 2019 fick fullmäktige ta del av en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys som pekar ut flera utvecklingsområden som kan stärka kommunens förmåga att motstå och hantera extraordinära händelser och samhällsstörningar.

• Risk- och sårbarhetsanalys för Ulricehamns kommun

Höjd beredskap

Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.

I en situation då Sverige skulle försättas i höjd beredskap är det fortfarande kommunen som ansvarar för att upprätthålla våra viktigaste verksamheter, såsom äldreomsorg, förskola, el- och vattenförsörjning etc. För att ha personal på plats även om Sveriges militära försvar skulle mobiliseras, har många anställda i kommunen en så kallad krigsplacering för att kunna fortsätta arbeta inom kommunens verksamhet.

Vid höjd beredskap ställs det än högre krav på den enskilde invånaren att kunna klara sig själva gällande mat, vatten, hygien, värme etc. då detta är en situation som sannolikt kommer vara längre än de tre dygn som man normalt räknar med att de flesta kriser är över på.

Krisstöd

Ulricehamns kommun har möjlighet att organisera psykiskt och socialt omhändertagande, så kallat krisstöd, vid en allvarlig händelse.

Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen, vid socialtjänsten ansvarar för att en krisstödsförmåga finns i kommunen.

Krisstödet aktiveras efter beslut av kommunchef eller inre befäl på räddningstjänsten. Ett antal stödpersoner sammankallas för att ge stöd åt personer som varit med om eller bevittnat en allvarlig händelse. Anhöriga, klasskamrater eller liknande kan också vara målgrupp för krisstöd. Om krisstödet aktiveras informerar kommunen om detta via webb och andra kommunikationskanaler samt samverkar med polis, kyrka, räddningstjänst med flera om behov av detta finns.

Frivilliga resursgruppen (FRG)

Ulricehamns Civilförsvarsförening har i uppdrag att organisera, utbilda och öva frivilliga för att kunna ingå som en resurs till kommunen vid en större händelse. Denna resurs heter frivilliga resursgruppen (FRG).

FRG övas minst en gång om året i att hantera olika realistiska uppdrag som skulle kunna inträffa i kommunen vid en extraordinär händelse. Exempel på uppgifter kan vara att upprätta värmestugor vid längre elavbrott, organisera sandsäcksfyllning vid höga flöden och dricksvattenfördelning till allmänheten.

Vill du vara del av FRG?

Är du mellan cirka 18 och 80 år och vid god hälsa – gärna med specialkompetens inom olika områden – är du välkommen att höra av dig. Vi erbjuder dig en 36 timmars grundutbildning inom kris- och säkerhet.

Kontakt

David Skarland
Mobil: 0732-551150
E-post: ulricehamn@civil2.se

På Civilförsvarsförbundets webbplats kan du läsa mer om Frivilliga Resursgruppen.

Frivilliga resursgruppen, information på Civilförsvarsförbundets webbplats

Farlig verksamhet/Sevesoverksamhet

På en del platser inom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbunds område bedrivs verksamhet som klassas som farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 4 § (2:4-anläggning) eller som faller under den så kallade Sevesolagstiftningen (lag (1999:381), förordning (2015:236) och föreskrift (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Verksamhet som klassas under någon av dessa lagar, innebär att den är av en sådan art att om en olycka sker, finns en risk för allvarliga skador på människor eller miljö.

Lista över farlig verksamhet/Sevesoverksamhet

 

Skyddsrum

Om Sverige drabbas av yttre angrepp på något sätt, kan du behöva ta skydd i närmaste skyddsrum. Som en del i din egen beredskap, kan det vara en god idé att ta reda på var det finns skyddsrum i närheten av där du ofta vistas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samlat information, bland annat hittar du här karta över var skyddsrum finns:

msb.se/sv/Insats–beredskap/Hantera-olyckor–kriser/Skyddsrum/Vanliga-fragor-och-svar-om-skyddsrum/

 

Totalförsvarsövning 2020

Tillsammans försvarar vi Sverige och varandra

Totalförsvarsövning 2020 är den första nationella totalförsvarsövningen på mer än 30 år. Övningen leds och samordnas gemensamt av Försvarsmakten och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Drygt 400 aktörer deltar i övningen; myndigheter, kommuner, länsstyrelser, regioner, näringsliv, frivilliga försvarsorganisationer med flera.

Totaförsvarsövning 2020 består av flera olika delar. Ulricehamns kommun deltar också, i form av en seminarieövning i diskussionsformat gällande en fiktiv situation där regeringen beslutat om höjd beredskap, totalförsvaret mobiliserats och Sverige utsätts för väpnat angrepp. Syftet är att få insikter om vad vi behöver utveckla och planera för, så att vi kan ta vårt ansvar under en sådan svår kris.

Totalförsvarsövning 2020 planeras om till följd av covid-19
Hela vårt samhälle anpassar sig just nu till det rådande läget med anledning av covid-19. På grund av att hanteringen av pandemin prioriteras och att risken för smittspridning är stor så omplaneras nu de återstående delarna av Totalförsvarsövning 2020. Bland annat ändras tidsplanen där aktiviteter som ännu inte genomförts istället planeras om till 2021.

I arbetet med covid-19 har aktörerna haft stor nytta av de övningsaktiviteter som har genomförts hittills i Totalförsvarsövning 2020. De erfarenheter och lärdomar som ges i samband med hanteringen av covid-19 blir också viktiga ingångsvärden i den fortsatta utvecklingen av totalförsvaret och i omplaneringen av Totalförsvarsövning 2020.

Pandemin understryker också vikten av att fortsätta arbeta långsiktigt med att stärka Sveriges
totalförsvar. Totalförsvarsövning 2020 är en viktig del i detta arbete.

Om civilt försvar (Länsstyrelsens webbplats)
Om Totalförsvarsövning 2020 (Länsstyrelsens webbplats)
Om den enskildes roll i totalförsvaret (Din Säkerhets webbplats, en del av MSB)