Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
Viktigt meddelande till allmänheten
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser. Genom VMA kan kommuner och myndigheter få ut viktig information genom radio, tv och i utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”.
I vilka kanaler får jag ett VMA?
VMA sänds i nedanstående radio- och tv-kanaler:
- Sveriges Radios FM-kanaler
- Sveriges Television
- Sveriges Utbildningsradio
- TV4
- Kanal 5
- Kanal 9
Sedan den 1 september 2014 kan man även bli automatiskt uppringd och få ett inspelat talmeddelande på sin fasta telefon ifall ett viktigt meddelande är utfärdat i ditt område. Nytt sedan den 1 februari 2015 är också att du kan få ett SMS till din mobiltelefon om den är registrerad på en adress i ett område där något inträffar.
Hur låter ett VMA utomhus?
Signalen utomhus ljuder i 7 sekunder följt av 14 sekunders tystnad under minst 2 minuter. Signalerna testas fyra gånger per år.
Vad ska jag göra när jag hör ett VMA?
- Gå inomhus
- Stäng dörrar, fönster och ventilation
- Lyssna på lokalradion
- Kolla krisinformation.se
Hur vet jag när faran är över?
När faran är över ljuder en 30 till 40 sekunder lång signal som betyder ”faran över”.
Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, hos Krisinformation
Kommunens krisarbete
Kommunen har en särskild krisorganisation som ska kunna hantera samhällsstörningar om den vanliga organisationen inte räcker till.
Tre grundprinciper vid kris
Det svenska krishanteringssystemet bygger på de tre grundprinciperna ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ulricehamns kommuns krisarbete följer också tre grundprinciperna.
Krishanteringens grunder hos Krisinformation
Kommunens ansvar inför och vid en kris
”Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” är styrande för hur kommunen ska arbeta förebyggande och med planering för att bedriva kommunal verksamhet även under en kris. Arbetet med samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra.
Som exempel är det kommunens ansvar att till vardags bedriva äldreomsorg. I händelse av en kris så är det också kommunens ansvar. För att klara detta genomför kommunen varje mandatperiod fram en risk- och sårbarhetsanalys. Då identifieras vilka verksamheter i kommunen som är de mest samhällsviktiga och planer tas fram för att säkra att dessa verksamheter kan bedrivas även under en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen utgår även från olika tänkbara scenarier, exempelvis storm, elavbrott, översvämning, större bränder etc.
Handlingsplan för hantering av kriser
Fullmäktige beslutade i oktober 2019 en handlingsplan för hur kommunen ska arbeta inför och vid kriser. I den finns nio utvecklingsuppdrag som utgår från risk- och sårbarhetsanalysen. Bland annat ska kommunens förmåga att kunna fullgöra sina samhällsviktiga verksamheter med störningar i elektricitet och dricksvatten öka. Samlingsplatser ska pekas ut och krismenyer ska tas fram i kostverksamheten.
Handlingsplan för hantering av extraordinära händelser i fredstid (pdf)
Risk- och sårbarhetsanalys
Kommunen genomför varje mandatperiod en risk- och sårbarhetsanalys för att kartlägga vilka risker som finns ur ett krisberedskapsperspektiv. Analysen utgår från den samhällsviktiga verksamhet kommunen bedriver. Klarar kommunen att bedriva den även under störda eller ansträngda förhållanden? Exempel kan vara större elavbrott, en svårare storm eller vid en allvarlig olycka. I juni 2019 fick fullmäktige ta del av en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys som pekar ut flera utvecklingsområden som kan stärka kommunens förmåga att motstå och hantera extraordinära händelser och samhällsstörningar.
Risk- och sårbarhetsanalys för Ulricehamns kommun (pdf)
Höjd beredskap
Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.
I en situation då Sverige skulle försättas i höjd beredskap är det fortfarande kommunen som ansvarar för att upprätthålla våra viktigaste verksamheter, såsom äldreomsorg, förskola, el- och vattenförsörjning etc. För att ha personal på plats även om Sveriges militära försvar skulle mobiliseras, har många anställda i kommunen en så kallad krigsplacering för att kunna fortsätta arbeta inom kommunens verksamhet.
Vid höjd beredskap ställs det än högre krav på den enskilde invånaren att kunna klara sig själva gällande mat, vatten, hygien, värme etc. då detta är en situation som sannolikt kommer vara längre än de tre dygn som man normalt räknar med att de flesta kriser är över på.
Krisstöd
Ulricehamns kommun har möjlighet att organisera psykiskt och socialt omhändertagande, så kallat krisstöd, vid en allvarlig händelse.
Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen, vid socialtjänsten ansvarar för att en krisstödsförmåga finns i kommunen.
Krisstödet aktiveras efter beslut av kommunchef eller inre befäl på räddningstjänsten. Ett antal stödpersoner sammankallas för att ge stöd åt personer som varit med om eller bevittnat en allvarlig händelse. Anhöriga, klasskamrater eller liknande kan också vara målgrupp för krisstöd. Om krisstödet aktiveras informerar kommunen om detta via webb och andra kommunikationskanaler samt samverkar med polis, kyrka, räddningstjänst med flera om behov av detta finns.
Farlig verksamhet/Sevesoverksamhet
På en del platser inom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbunds område bedrivs verksamhet som klassas som farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 4 § (2:4-anläggning) eller som faller under den så kallade Sevesolagstiftningen (lag (1999:381), förordning (2015:236) och föreskrift (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Verksamhet som klassas under någon av dessa lagar, innebär att den är av en sådan art att om en olycka sker, finns en risk för allvarliga skador på människor eller miljö.
Lista över farlig verksamhet hos Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Skyddsrum
Om Sverige drabbas av yttre angrepp på något sätt, kan du behöva ta skydd i närmaste skyddsrum. Som en del i din egen beredskap, kan det vara en god idé att ta reda på var det finns skyddsrum i närheten av där du ofta vistas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samlat information, bland annat hittar du här karta över var skyddsrum finns:
Skyddsrumskarta (msb.se)
Viktigt meddelande till allmänheten
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser. Genom VMA kan kommuner och myndigheter få ut viktig information genom radio, tv och i utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”.
I vilka kanaler får jag ett VMA?
VMA sänds i nedanstående radio- och tv-kanaler:
- Sveriges Radios FM-kanaler
- Sveriges Television
- Sveriges Utbildningsradio
- TV4
- Kanal 5
- Kanal 9
Sedan den 1 september 2014 kan man även bli automatiskt uppringd och få ett inspelat talmeddelande på sin fasta telefon ifall ett viktigt meddelande är utfärdat i ditt område. Nytt sedan den 1 februari 2015 är också att du kan få ett SMS till din mobiltelefon om den är registrerad på en adress i ett område där något inträffar.
Hur låter ett VMA utomhus?
Signalen utomhus ljuder i 7 sekunder följt av 14 sekunders tystnad under minst 2 minuter. Signalerna testas fyra gånger per år.
Vad ska jag göra när jag hör ett VMA?
- Gå inomhus
- Stäng dörrar, fönster och ventilation
- Lyssna på lokalradion
- Kolla krisinformation.se
Hur vet jag när faran är över?
När faran är över ljuder en 30 till 40 sekunder lång signal som betyder ”faran över”.
Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, hos Krisinformation
Kommunen har en särskild krisorganisation som ska kunna hantera samhällsstörningar om den vanliga organisationen inte räcker till.
Tre grundprinciper vid kris
Det svenska krishanteringssystemet bygger på de tre grundprinciperna ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ulricehamns kommuns krisarbete följer också tre grundprinciperna.
Krishanteringens grunder hos Krisinformation
Kommunens ansvar inför och vid en kris
”Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” är styrande för hur kommunen ska arbeta förebyggande och med planering för att bedriva kommunal verksamhet även under en kris. Arbetet med samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra.
Som exempel är det kommunens ansvar att till vardags bedriva äldreomsorg. I händelse av en kris så är det också kommunens ansvar. För att klara detta genomför kommunen varje mandatperiod fram en risk- och sårbarhetsanalys. Då identifieras vilka verksamheter i kommunen som är de mest samhällsviktiga och planer tas fram för att säkra att dessa verksamheter kan bedrivas även under en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen utgår även från olika tänkbara scenarier, exempelvis storm, elavbrott, översvämning, större bränder etc.
Handlingsplan för hantering av kriser
Fullmäktige beslutade i oktober 2019 en handlingsplan för hur kommunen ska arbeta inför och vid kriser. I den finns nio utvecklingsuppdrag som utgår från risk- och sårbarhetsanalysen. Bland annat ska kommunens förmåga att kunna fullgöra sina samhällsviktiga verksamheter med störningar i elektricitet och dricksvatten öka. Samlingsplatser ska pekas ut och krismenyer ska tas fram i kostverksamheten.
Handlingsplan för hantering av extraordinära händelser i fredstid (pdf)
Risk- och sårbarhetsanalys
Kommunen genomför varje mandatperiod en risk- och sårbarhetsanalys för att kartlägga vilka risker som finns ur ett krisberedskapsperspektiv. Analysen utgår från den samhällsviktiga verksamhet kommunen bedriver. Klarar kommunen att bedriva den även under störda eller ansträngda förhållanden? Exempel kan vara större elavbrott, en svårare storm eller vid en allvarlig olycka. I juni 2019 fick fullmäktige ta del av en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys som pekar ut flera utvecklingsområden som kan stärka kommunens förmåga att motstå och hantera extraordinära händelser och samhällsstörningar.
Risk- och sårbarhetsanalys för Ulricehamns kommun (pdf)
Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.
I en situation då Sverige skulle försättas i höjd beredskap är det fortfarande kommunen som ansvarar för att upprätthålla våra viktigaste verksamheter, såsom äldreomsorg, förskola, el- och vattenförsörjning etc. För att ha personal på plats även om Sveriges militära försvar skulle mobiliseras, har många anställda i kommunen en så kallad krigsplacering för att kunna fortsätta arbeta inom kommunens verksamhet.
Vid höjd beredskap ställs det än högre krav på den enskilde invånaren att kunna klara sig själva gällande mat, vatten, hygien, värme etc. då detta är en situation som sannolikt kommer vara längre än de tre dygn som man normalt räknar med att de flesta kriser är över på.
Ulricehamns kommun har möjlighet att organisera psykiskt och socialt omhändertagande, så kallat krisstöd, vid en allvarlig händelse.
Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen, vid socialtjänsten ansvarar för att en krisstödsförmåga finns i kommunen.
Krisstödet aktiveras efter beslut av kommunchef eller inre befäl på räddningstjänsten. Ett antal stödpersoner sammankallas för att ge stöd åt personer som varit med om eller bevittnat en allvarlig händelse. Anhöriga, klasskamrater eller liknande kan också vara målgrupp för krisstöd. Om krisstödet aktiveras informerar kommunen om detta via webb och andra kommunikationskanaler samt samverkar med polis, kyrka, räddningstjänst med flera om behov av detta finns.
På en del platser inom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbunds område bedrivs verksamhet som klassas som farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 4 § (2:4-anläggning) eller som faller under den så kallade Sevesolagstiftningen (lag (1999:381), förordning (2015:236) och föreskrift (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Verksamhet som klassas under någon av dessa lagar, innebär att den är av en sådan art att om en olycka sker, finns en risk för allvarliga skador på människor eller miljö.
Lista över farlig verksamhet hos Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Om Sverige drabbas av yttre angrepp på något sätt, kan du behöva ta skydd i närmaste skyddsrum. Som en del i din egen beredskap, kan det vara en god idé att ta reda på var det finns skyddsrum i närheten av där du ofta vistas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samlat information, bland annat hittar du här karta över var skyddsrum finns:
Skyddsrumskarta (msb.se)
