Byggnaderna i stadskärnan berättar om Ulricehamns historia

– Jag är svag för både funkisstilen och 1920-talets klassicism. Av det jag har sett av Ulricehamn hittills, tilltalar huset vid Järnvägstorget mig mest. Så enkelt och stadigt i mörkt tegel, men också så lekfullt med det svängda taket och de fina detaljerna. Det syns att huset har byggts och gestaltats med kärlek och hantverksskicklighet, säger Elin Frodig, som ska jobba som antikvarie hos oss i sommar.

Semestern står runt hörnet för många av oss, men inte för Elin som precis tagit examen från bebyggelseantikvariska programmet vid Göteborgs universitet. I sommar ska hon ägna sig åt att ringa in Ulricehamns tätort i olika stadsbyggnadskaraktärer. Vi träffas i stadshuset, en tidstypisk byggnad från 1955, för att prata om hennes uppdrag. Det går ut på att dokumentera stadens bebyggelse inför framtida stadsplanering.

– Att titta på vilka stadsbyggnadskaraktärer som finns är inte bara värdefullt för tjänstepersonerna som utvecklar staden och tar hand om bygglov, det är också viktigt för människorna som bor där. Det är för dem vi vill bevara de kulturhistoriska värden som finns. I Ulricehamn finns det otroliga stadsbyggnadskaraktärer att vara stolt över, berättar Elin.

När vi har pratat en stund ger vi oss ut för att upptäcka Ulricehamns stadskärna på nytt. Elin berättar om hur man fortfarande kan se spår från 1700-talet i bebyggelsen på bakgårdarna väster om Bogesundsgatan, som på den tiden var en smal gata som hette Lilla gatan. På bakgårdarna där det i dag står bilar parkerade som speglar hur vi lever nu, fanns det på 1700-talet byggnader för bland annat redskap och djur, som speglar hur vi levde då.

– På andra sidan vägen finns pampiga, höga tegelhus med trädgårdar. Det är ett helt annat byggnadsskick, som vittnar om en annan tidsepok, berättar Elin och pekar mot husen från 1800-talet som reser sig ovanför Bogesundsgatan.

Riddaregatan i Ulricehamn år 1909.

Just nu går Elin igenom kartor, stadsplaner och annan historik för att förstå hur staden har växt fram under alla sekel. En stor del av uppdraget, att inventera stadsbyggnadskaraktärer, handlar om att se sig omkring i staden.

– När jag ger mig ut har jag med mig historiken i bakhuvudet och tittar på vad som har format bebyggelsen, för att hitta vad husen har gemensamt. Det är tydligt att stadskärnan, med sin slingriga gågata och sina gränder ner mot sjön, är från medeltiden. Men vid Nygatan är det andra ideal som gäller, där de som bestämde då ritade en rutnätsstad med raka i stället för slingriga gator. Ännu längre upp, vid Sanatorievägen, är bebyggelsen återigen anpassad efter naturen med slingriga gator och mer grönska. Dessa drag, och husen såklart, berättar en historia om hur människorna i Ulricehamn levde och planerade staden förr i tiden, förklarar Elin.

Med arkitekturen varmt om hjärtat har det genom åren varit ofrånkomligt att fundera över olika byggnadsskick. Elin har upptäckt mycket, men möttes ganska direkt av en ny särpräglad stil för vissa hus i Ulricehamn, som hon är nyfiken på att forska mer om.

– Jag har upptäckt vissa dekorelement, till exempel karvade fransar runt dörrar, som jag inte har sett tidigare. För längesen uppfördes en del förläggargårdar av rika handelsmän i Sjuhäradsbygden. Dessa gårdar har utvecklat en särpräglad stil som kallas Boråsempir. Jag tycker mig se drag av den här. Min teori är att Ulricehamn kan ha smittats av stilen, men det återstår att se, avslutar Elin.

Semestertips! Upptäck Ulricehamns stadskärna på nytt. Låt dig kastas tillbaka i tiden nästa gång du promenerar genom staden. Det du ser, kan berätta mycket om våra tidigare generationer.

Publicerat av Elin Ohlsson den 3 juli 2024, senast ändrad den 4 juli 2024