Missbruk och beroende

Till socialtjänsten kan man vända sig och få hjälp om man har problem med alkohol, tabletter, spel eller narkotika eller är orolig över någon annans alkohol-, spel- eller drogvanor.

Enheten för vuxna ansvarar för personer över 20 år som söker råd, stöd och behandling för sina missbruks- och eller beroendeproblem och även för personer med olika sociala problem. Socialsekreterare på vuxenenheten utreder behovet av stödinsatser för personer över 20 år med missbruks- och eller beroendeproblematik. Hjälpen utformas individuellt beroende på den enskildes situation.

Kontakt

För att anmäla oro eller för att göra ansökan kontaktar du IFO reception 0321-59 56 00 och ber att få prata med socialsekreterare på vuxen/missbruk.

Våra kontorstider är måndag – torsdag kl. 08.00 – 16.00
Fredagar kl 08.00 – 15.00. Vid särskilda helger kan tiderna ändras. Då socialtjänsten är stängd finns möjlighet att ringa sociala jouren på 112.

Anmälan

Anmälan kan göras av vem som helst som är orolig för en person, det kan vara som privatperson eller professionell i ditt yrke. Som privatperson kan du vara anonym om du så önskar men du ansvarar då själv för anonymiteten.

Vad behöver stå i en anmälan:

  • Vem anmälan gäller, namn, person nr, adress, kontaktuppgifter som telefonnummer, e-postadress, portkod med mera.
  • Vad oron består av, vad är det som gör att kontakt tas just nu, hur länge har oron funnits, är det en akut fara för personen, finns det barn i familjen, är det något särskilt att beakta när socialtjänsten tar kontakt, vet personen om att anmälan görs. Finns det något som fungerar bra gällande personens situation.

Ansökan

Ansökan görs om du själv anser att du är i behov av stöd och hjälp.

Råd och stöd

Det finns alltid möjlighet att kontakta socialtjänsten för råd och stöd. Vill du prova på samtal på Öppenvårdsenheten har du möjlighet till en kontakt med upp till fyra samtal i syfte att prova på.

Viktigt att veta är att den hjälp som erbjuds från socialtjänsten är alltid frivillig.

Hur vet jag om jag är i ett missbruk eller beroende?

Inom vården skiljer man på olika stadier av droganvändning; riskbruk, missbruk och beroende.

Riskbruk

Korta perioder av användning utan konsekvenser. Det här leder i normala fall inte till att du behöver uppsöka vård, men innebär att du ligger i riskzonen att utveckla ett beroende.

Missbruk

Överanvändning som får konsekvenser. Du har ännu inte blivit beroende. Minst en av följande punkter stämmer med hur du haft det under det senaste året.

  • Upprepad användning av drogen som leder till misslyckande att fullgöra dina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet.
  • Upprepad användning av drogen i riskfyllda situationer som ex bilkörning eller i arbetslivet.
  • Upprepad kontakt med rättsväsendet till följd av missbruket.
  • Fortsatt användning trots återkommande problem.

Beroende

Om du svarar ja på minst tre av de följande sju frågorna har du utvecklat ett beroende:

• Behov av allt större dos för att uppnå rus-effekt.
• Abstinensbesvär när bruket upphör.
• Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs.
• Varaktig önskan, eller minskade försök att minska intaget.
• Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta dig från bruket av drogen.
• Viktiga sociala, yrkesmässiga aktiviteter eller fritidsaktiviteter försummas.
• Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

Obehandlat beroende får förr eller senare konsekvenser för den drabbade på livets alla områden – fysiskt, psykiskt, socialt.

Vilka insatser erbjuder kommunen?

Öppenvårdsenheten

Vård och behandling som inte kräver att klienten är inlagd. Det kan vara till exempel genom kommunens Öppenvårdsenhet som kan erbjuda råd- och stödsamtal, anhörigstöd och sorgebearbetning.

Information om Öppenvårdsenheten i Ulricehamns kommun (pdf)

Kontaktperson

En kontaktperson är ett individuellt stöd i vardagen som ges av en person som inte arbetar för någon myndighet. En person som ska finnas där som stöd för dig i att ta dig ur ditt beroende.

Placering på behandlingshem eller familjehem

En placering innebär att klienten får vård och hjälp för missbruk utanför sitt eget hem. Det innebär bland annat oftast att missbruket behöver ha brutits före placeringens inledning. För att bryta ett missbruk kan det i vissa fall krävas en avgiftning med stöd från sjukvården.

Vad kommer att hända om jag kontaktar socialtjänsten?

När du tar kontakt med socialsekreteraren kommer ett samtal att äga rum för att få en överblick om hur akut ditt behov av hjälp är. Bedöms inte ditt behov vara så pass akut att åtgärder behöver tas direkt bokas du in för ett nybesök. I nybesöket kommer ni att gå igenom din situation och socialsekreteraren kommer att starta en utredning för att kunna göra en bedömning av vad för hjälp som du behöver. När du själv ansöker om hjälp är alla insatser frivilliga.

Är det någon utomstående eller närstående som har kontaktat socialtjänsten för att anmäla oro kommer socialsekreterare ta kontakt med dig för att höra om du vill ha hjälp. Ibland kan det vara så att socialsekreteraren bedömer att du löper så pass stor risk att skada dig själv att ett beslut enligt LVM är tillämpligt.

Vad innebär LVM?

LVM står för Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Socialtjänsten ska förbereda vård för den enskilde missbrukaren utifrån socialtjänstlagen och de insatser som beviljas är frivilliga och ges i samförstånd med den enskilde. LVM reglerar vård av missbrukare oberoende av den enskildes samtycke, det vill säga tvångsvård, och beslutas om när missbrukarens situation bedöms vara så pass allvarlig att missbrukaren riskerar att skada sig själv och inte samtycker till frivilliga insatser Eller att samtycket bedöms som icke trovärdigt.

I lagen om vård av missbrukare står det bland annat att tvångsvård skall beslutas om:

1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om de förutsättningar som lagen beskriver råder kan ett beslut om tvångsvård vara tillämpligt.

Information om vård av missbrukare hos Sveriges Domstolar

Vad är ett medberoende?

En person som är medberoende sätter den anhörige missbrukaren i främsta rummet och bidrar ofta till ett fortsatt missbruk hos den enskilde genom att försöka vara missbrukaren till lags och behålla friden hemma. Detta kan innebära att den medberoende ibland förser missbrukaren med sitt val av drog. Du som medberoende kan då behöva stöd och hjälp för att göra dig fri från detta beteende. Vänd dig till socialtjänsten för information om vad för hjälp som kan erbjudas dig. Anonyma alkoholister har mer information om medberoende.

Information om hur du kan hjälpa någon som dricker hos Anonyma Alkolister

Mer att läsa på nätet

Information om missbruk hos Anonyma alkoholister (AA)
Information om missbruk hos Anonyma narkomaner
Information om alkoholvanor hos Alkoholhjälpen
Information om Beroendemottagningen hos Södra Älvsborgs sjukhus
Information om beroende hos 1177 Vårdguiden
Information om missbruk hos Sällskapen Länkarnas riksförbund
Information om spelberoende hos Spelfri
Information om spelberoende hos 1177 Vårdguiden

 

För dig som är barn eller ung

Du som är under 18 år och vill ha stöd och hjälp kan höra av dig till socialsekreterarnas mottagning. Har du barn som du tror har problem med alkohol, droger eller spel är du också välkommen att höra av dig dit eller till Familjelinjen.

Socialsekreterarnas mottagning: 0321-59 66 54
Ring Familjelinjen: 0321- 59 56 49.

Musslans stödgrupp

Musslan är en stödgrupp för barn och ungdomar i familjer med alkoholproblem, drogberoende eller psykisk ohälsa. Vänd dig till kommunens anhörigkonsulent för mer information om stöd till barn och unga anhöriga.

Anhörigstöd för barn och unga

Stöd för unga med riskbruk eller missbruk

Mini-Maria finns för alla som ännu inte fyllt 21 år men som har frågor om, ett riskbruk eller ett missbruk av alkohol, droger eller spel om pengar. På mottagningen arbetar socionomer, sjuksköterskor, psykologer och läkare tillsammans för att hjälpa unga från Borås, Bollebygd, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. På mottagningen erbjuds råd, stöd och behandling och för att komma till Mini-Maria behövs ingen remiss eller biståndsbeslut utan alla är välkomna att kontakta Mini-Maria.

Mini-Maria Södra Älvsborg

Alla kontakter med Mini-Maria är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt.

Inom vården skiljer man på olika stadier av droganvändning; riskbruk, missbruk och beroende.

Riskbruk

Korta perioder av användning utan konsekvenser. Det här leder i normala fall inte till att du behöver uppsöka vård, men innebär att du ligger i riskzonen att utveckla ett beroende.

Missbruk

Överanvändning som får konsekvenser. Du har ännu inte blivit beroende. Minst en av följande punkter stämmer med hur du haft det under det senaste året.

  • Upprepad användning av drogen som leder till misslyckande att fullgöra dina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet.
  • Upprepad användning av drogen i riskfyllda situationer som ex bilkörning eller i arbetslivet.
  • Upprepad kontakt med rättsväsendet till följd av missbruket.
  • Fortsatt användning trots återkommande problem.

Beroende

Om du svarar ja på minst tre av de följande sju frågorna har du utvecklat ett beroende:

• Behov av allt större dos för att uppnå rus-effekt.
• Abstinensbesvär när bruket upphör.
• Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs.
• Varaktig önskan, eller minskade försök att minska intaget.
• Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta dig från bruket av drogen.
• Viktiga sociala, yrkesmässiga aktiviteter eller fritidsaktiviteter försummas.
• Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

Obehandlat beroende får förr eller senare konsekvenser för den drabbade på livets alla områden – fysiskt, psykiskt, socialt.

Publicerat av Anette Westerlund den 14 december 2021, senast ändrad den 12 januari 2022

Hjälpte informationen på denna sida dig?