Kommunens krisarbete
Kommunen har en särskild krisorganisation som ska kunna hantera samhällsstörningar om den vanliga organisationen inte räcker till.
Tre grundprinciper vid kris
Det svenska krishanteringssystemet bygger på de tre grundprinciperna ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ulricehamns kommuns krisarbete följer också tre grundprinciperna.
Krishanteringens grunder hos Krisinformation
Kommunens ansvar inför och vid en kris
”Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” är styrande för hur kommunen ska arbeta förebyggande och med planering för att bedriva kommunal verksamhet även under en kris. Arbetet med samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra.
Som exempel är det kommunens ansvar att till vardags bedriva äldreomsorg. I händelse av en kris så är det också kommunens ansvar. För att klara detta genomför kommunen varje mandatperiod fram en risk- och sårbarhetsanalys. Då identifieras vilka verksamheter i kommunen som är de mest samhällsviktiga och planer tas fram för att säkra att dessa verksamheter kan bedrivas även under en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen utgår även från olika tänkbara scenarier, exempelvis storm, elavbrott, översvämning, större bränder etc.
Handlingsplan för hantering av kriser
Fullmäktige beslutade i oktober 2019 en handlingsplan för hur kommunen ska arbeta inför och vid kriser. I den finns nio utvecklingsuppdrag som utgår från risk- och sårbarhetsanalysen. Bland annat ska kommunens förmåga att kunna fullgöra sina samhällsviktiga verksamheter med störningar i elektricitet och dricksvatten öka. Samlingsplatser ska pekas ut och krismenyer ska tas fram i kostverksamheten.
Risk- och sårbarhetsanalys
Kommunen genomför varje mandatperiod en risk- och sårbarhetsanalys för att kartlägga vilka risker som finns ur ett krisberedskapsperspektiv. Analysen utgår från den samhällsviktiga verksamhet kommunen bedriver. Klarar kommunen att bedriva den även under störda eller ansträngda förhållanden? Exempel kan vara större elavbrott, en svårare storm eller vid en allvarlig olycka. I juni 2019 fick fullmäktige ta del av en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys som pekar ut flera utvecklingsområden som kan stärka kommunens förmåga att motstå och hantera extraordinära händelser och samhällsstörningar.
Höjd beredskap
Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.
I en situation då Sverige skulle försättas i höjd beredskap är det fortfarande kommunen som ansvarar för att upprätthålla våra viktigaste verksamheter, såsom äldreomsorg, förskola, el- och vattenförsörjning etc. För att ha personal på plats även om Sveriges militära försvar skulle mobiliseras, har många anställda i kommunen en så kallad krigsplacering för att kunna fortsätta arbeta inom kommunens verksamhet.
Vid höjd beredskap ställs det än högre krav på den enskilde invånaren att kunna klara sig själva gällande mat, vatten, hygien, värme etc. då detta är en situation som sannolikt kommer vara längre än de tre dygn som man normalt räknar med att de flesta kriser är över på.
Krisstöd
Ulricehamns kommun har möjlighet att organisera psykiskt och socialt omhändertagande, så kallat krisstöd, vid en allvarlig händelse.
Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen, vid socialtjänsten ansvarar för att en krisstödsförmåga finns i kommunen.
Krisstödet aktiveras efter beslut av kommunchef eller inre befäl på räddningstjänsten. Ett antal stödpersoner sammankallas för att ge stöd åt personer som varit med om eller bevittnat en allvarlig händelse. Anhöriga, klasskamrater eller liknande kan också vara målgrupp för krisstöd. Om krisstödet aktiveras informerar kommunen om detta via webb och andra kommunikationskanaler samt samverkar med polis, kyrka, räddningstjänst med flera om behov av detta finns.
Farlig verksamhet
På en del platser inom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbunds område bedrivs verksamhet som klassas som farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 4 § (2:4-anläggning) eller som faller under den så kallade Sevesolagstiftningen (lag (1999:381), förordning (2015:236) och föreskrift (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Verksamhet som klassas under någon av dessa lagar, innebär att den är av en sådan art att om en olycka sker, finns en risk för allvarliga skador på människor eller miljö.
Lista över farlig verksamhet hos Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Vill du hjälpa till?
Ulricehamns Civilförsvarsförening har i uppdrag att organisera, utbilda och öva frivilliga för att kunna ingå som en resurs till kommunen vid en större händelse. Denna resurs heter frivilliga resursgruppen (FRG).
FRG övas minst en gång om året i att hantera olika realistiska uppdrag som skulle kunna inträffa i kommunen vid en extraordinär händelse. Exempel på uppgifter kan vara att upprätta värmestugor vid längre elavbrott, organisera sandsäcksfyllning vid höga flöden och dricksvattenfördelning till allmänheten.
Bli en del av FRG
Är du mellan cirka 18 och 80 år och vid god hälsa, gärna med specialkompetens inom olika områden, är du välkommen att höra av dig. Vi erbjuder dig en 36 timmars grundutbildning inom kris- och säkerhet.
Kontakt
David Skarland
Mobil: 0732-551150
E-post: ulricehamn@civil2.se
Information om frivilliga resursgruppen hos Civilförsvarsförbundet
Kommunen har en särskild krisorganisation som ska kunna hantera samhällsstörningar om den vanliga organisationen inte räcker till.
Tre grundprinciper vid kris
Det svenska krishanteringssystemet bygger på de tre grundprinciperna ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ulricehamns kommuns krisarbete följer också tre grundprinciperna.
Krishanteringens grunder hos Krisinformation
Kommunens ansvar inför och vid en kris
”Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” är styrande för hur kommunen ska arbeta förebyggande och med planering för att bedriva kommunal verksamhet även under en kris. Arbetet med samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra.
Som exempel är det kommunens ansvar att till vardags bedriva äldreomsorg. I händelse av en kris så är det också kommunens ansvar. För att klara detta genomför kommunen varje mandatperiod fram en risk- och sårbarhetsanalys. Då identifieras vilka verksamheter i kommunen som är de mest samhällsviktiga och planer tas fram för att säkra att dessa verksamheter kan bedrivas även under en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen utgår även från olika tänkbara scenarier, exempelvis storm, elavbrott, översvämning, större bränder etc.
Handlingsplan för hantering av kriser
Fullmäktige beslutade i oktober 2019 en handlingsplan för hur kommunen ska arbeta inför och vid kriser. I den finns nio utvecklingsuppdrag som utgår från risk- och sårbarhetsanalysen. Bland annat ska kommunens förmåga att kunna fullgöra sina samhällsviktiga verksamheter med störningar i elektricitet och dricksvatten öka. Samlingsplatser ska pekas ut och krismenyer ska tas fram i kostverksamheten.
Risk- och sårbarhetsanalys
Kommunen genomför varje mandatperiod en risk- och sårbarhetsanalys för att kartlägga vilka risker som finns ur ett krisberedskapsperspektiv. Analysen utgår från den samhällsviktiga verksamhet kommunen bedriver. Klarar kommunen att bedriva den även under störda eller ansträngda förhållanden? Exempel kan vara större elavbrott, en svårare storm eller vid en allvarlig olycka. I juni 2019 fick fullmäktige ta del av en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys som pekar ut flera utvecklingsområden som kan stärka kommunens förmåga att motstå och hantera extraordinära händelser och samhällsstörningar.
Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.
I en situation då Sverige skulle försättas i höjd beredskap är det fortfarande kommunen som ansvarar för att upprätthålla våra viktigaste verksamheter, såsom äldreomsorg, förskola, el- och vattenförsörjning etc. För att ha personal på plats även om Sveriges militära försvar skulle mobiliseras, har många anställda i kommunen en så kallad krigsplacering för att kunna fortsätta arbeta inom kommunens verksamhet.
Vid höjd beredskap ställs det än högre krav på den enskilde invånaren att kunna klara sig själva gällande mat, vatten, hygien, värme etc. då detta är en situation som sannolikt kommer vara längre än de tre dygn som man normalt räknar med att de flesta kriser är över på.
Ulricehamns kommun har möjlighet att organisera psykiskt och socialt omhändertagande, så kallat krisstöd, vid en allvarlig händelse.
Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen, vid socialtjänsten ansvarar för att en krisstödsförmåga finns i kommunen.
Krisstödet aktiveras efter beslut av kommunchef eller inre befäl på räddningstjänsten. Ett antal stödpersoner sammankallas för att ge stöd åt personer som varit med om eller bevittnat en allvarlig händelse. Anhöriga, klasskamrater eller liknande kan också vara målgrupp för krisstöd. Om krisstödet aktiveras informerar kommunen om detta via webb och andra kommunikationskanaler samt samverkar med polis, kyrka, räddningstjänst med flera om behov av detta finns.
På en del platser inom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbunds område bedrivs verksamhet som klassas som farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 4 § (2:4-anläggning) eller som faller under den så kallade Sevesolagstiftningen (lag (1999:381), förordning (2015:236) och föreskrift (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Verksamhet som klassas under någon av dessa lagar, innebär att den är av en sådan art att om en olycka sker, finns en risk för allvarliga skador på människor eller miljö.
Lista över farlig verksamhet hos Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Ulricehamns Civilförsvarsförening har i uppdrag att organisera, utbilda och öva frivilliga för att kunna ingå som en resurs till kommunen vid en större händelse. Denna resurs heter frivilliga resursgruppen (FRG).
FRG övas minst en gång om året i att hantera olika realistiska uppdrag som skulle kunna inträffa i kommunen vid en extraordinär händelse. Exempel på uppgifter kan vara att upprätta värmestugor vid längre elavbrott, organisera sandsäcksfyllning vid höga flöden och dricksvattenfördelning till allmänheten.
Bli en del av FRG
Är du mellan cirka 18 och 80 år och vid god hälsa, gärna med specialkompetens inom olika områden, är du välkommen att höra av dig. Vi erbjuder dig en 36 timmars grundutbildning inom kris- och säkerhet.
Kontakt
David Skarland
Mobil: 0732-551150
E-post: ulricehamn@civil2.se
Information om frivilliga resursgruppen hos Civilförsvarsförbundet
