Trygghet under dagtid och kväll
I Ulricehamns kommun känner en överväldigande majoritet, hela 97,2%, av invånarna sig trygga under dagtid och äldre invånare känner sig säkrare. Trots små variationer mellan områden är den övergripande trygghetsbilden positiv.
Generellt sett är tryggheten liknande mellan män och kvinnor under dagtid. Upplevd otrygghet minskar med ålder, där 5,7 procent av personer i åldrarna 16–24 år känner sig otrygga jämfört med endast 1,5 procent bland de 65–84 år.
På kvällstid känner 78 procent av invånarna sig trygga ensamma ute i det område man bor i. Det är 14,1 procent som uppger att de upplever sig otrygga, vilket är betydande lägre andel än nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023 som var 21 procent.
Det finns tydliga könsskillnader under kvällstid, där fler män än kvinnor känner sig trygga. Högre andel kvinnor (11,7 procent) jämfört med män (2,2 procent) undviker att gå ut ensamma på kvällen i sitt område. Trygghet kvällstid varierar också med ålder, där personer i åldern 45–64 känner sig mest trygga (81,5 procent), medan den yngsta gruppen (16–24 år) har högst andel otrygghet (19,0 procent). Åldersgruppen 65–84 år har den högsta andelen (12,0 procent) som svarar att de aldrig går ut ensamma sent på kvällen.
I vissa områden upplever en större andel invånare otrygghet under kvällstid jämfört med den genomsnittliga trygghetsnivån i Ulricehamns kommun. Exempel på sådana (DeSo)-områden är Hester, Ulricehamn centrum-Tingsholm och Ulricehamn södra centrum. Fler kvinnor än män känner sig otrygga i dessa områden kvällstid. Det är främst kvinnor som utgör en ökad andel av dem som känner sig otrygga i dessa områden.
De områden som svarande på trygghetsundersökningen anser är tryggast på kvällstid har nästan dubbelt så hög andel personer som känner sig trygga jämfört med kommunens totala genomsnitt. I samtliga områden där andelen trygga är högre än kommunens genomsnitt är det övervägande män som upplever känslan av trygghet. Områden som framkommer tryggare är främst på landsbygden, så som Hössna, Tvärred-Vegby, Trädet, Timmele, Hökerum och Gällstad.
Av de svarande som markerat platser som upplevdes otrygga har 20 procent av dem därtill pekat ut platser som de tycker känns mindre trygga. Det finns en skillnad mellan kön där fler kvinnor (25,7 procent) än män (11,8 procent) har identifierat otrygga platser. Det är också mer förekommande att äldre mellan 65–84 år inte valt att identifiera otrygga platser jämfört åldrarna 16–24 år och 25–44 år.
Trygghet inomhus i bostad
En tydlig majoritet (98,3 procent) av de svarande i kommunen uppger att de upplever sig trygga inomhus i sin bostad (har svarat Mycket trygg eller Ganska trygg). Endast 1,7 procent uppger att de upplever sig otrygga i bostaden (har svarat Ganska otrygg och Mycket otrygg)
Vad bidrar till trygghet
Invånarna betonar att gemenskap (61,3 procent), välskötta bostadsområden (47,7 procent) och god utomhusbelysning (46,6 procent) är huvudsakliga faktorer för trygghet. Endast 19,6 procent anser att människors närvaro ofta bidrar till trygghet, medan positiva aktiviteter nämns mindre.
Män och kvinnor delar övervägande liknande uppfattningar, men kvinnor betonar oftare människors närvaro. Åldersgruppsvariationer finns, och trygghetsuppfattningar skiljer sig mellan olika områden i kommunen.
Vad bidrar till otrygghet
Invånarna identifierar främsta orsakerna till otrygghet som dålig belysning (28,2 procent), störande trafik (23,9 procent), inbrott (18,4 procent), ödsliga platser (16,4 procent), störande människor (15,7 procent), stölder (14,7 procent), och bråk/våld (13,4 procent). Kvinnor, i högre grad än män, nämner ödsliga platser och dålig belysning som bidragande faktorer till otrygghet. Åsikter om otrygghet varierar också mellan olika områden i kommunen.
Det framkommer i undersökningen att det främst är i de centrala delarna av kommunen som otrygghet förekommer. Det är viktigt att notera att fler svarande från dessa centrala områden deltog i undersökningen. Tydligt är att centrala områden har flest ”hotspots” med många markerade otrygga platser.
Det gemensamma och övergripande är att tydliga orsaker till otrygghet främst är ”människor som stör ordningen och skapar otrygghet” (40,8 procent). Även belysning i områdena var en mycket viktig bidragande faktor (40,6 procent ansåg att bristande belysning bidrog till otrygghet) men också ödsliga platser (38,9 procent) och upplevelsen av otrygghet för synlig drogförsäljning (22,7 procent) samt bråk eller våld (18,2 procent).
Exempel på platser som upplevs som mer otrygga
Av de som i trygghetsundersökningen valde att peka ut vilka platser som ansågs vara mer otrygga, framkom att offentliga platser såsom centrala delar i tätort och parker i tätort upplevdes mer otrygga. Det skiljer sig åt angående varför man anser att platsen är otrygg, men främst belyser de svarande att det är människor som stör ordningen, samt oron för synlig narkotikaförsäljning. Parkerna upplevdes som ödsliga och dåligt belysta och det fanns också en otrygghet i upplevelsen för trafik som störde ordningen. Av de svarande som pekat ut platser i trygghetsundersökningen förekom centrum runt omkring busstationen/Ica, Ulrikaparken och Stadsparken.
Utsatthet under de senaste tolv månaderna
Trygghetsundersökningen ställde frågan om du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för något brottsligt? Till exempel skadegörelse, våld, trakasserier, stöld, inbrott eller något annat.
Det är en lägre andel av invånarna jämfört med den nationella undersökningen som uppger att de varit utsatta för brottslighet. 7,5 procent av de svarande i Ulricehamns kommun uppger att de blivit utsatta för något brottsligt under de senaste 12 månaderna. Enligt den senaste nationella statistiken (NTU 2023) uppger 20,1 procent brottsutsatthet. Det finns relativt små skillnader i brottsutsatthet mellan kvinnor och män och mellan åldersgrupper. En något större (om än väldigt liten) andel män än kvinnor uppger att de blivit utsatta för något brottsligt.
Den yngsta åldersgruppen (16–24 år) uppger störst andel brottsutsatthet (13,4 procent). Personer i åldersgruppen 65–84 år uppger i lägst utsträckning att de varit brottsutsatta under de senaste 12 månaderna (4,2 procent). Brottsutsattheten varierar i viss utsträckning mellan olika områden inom kommunen.
Anmälningsfrekvens
På frågan om brott anmäldes till polisen under dessa 12 månaderna svarade drygt hälften (58,5 procent) att man inte polisanmält de aktuella brotten. Anmälningsbenägenheten visar vissa skillnader mellan män och kvinnor där en något större andel män än kvinnor uppger att inga av brotten polisanmäldes.
Oro och livskvalité
På frågan ”i vilken utsträckning påverkar oro för att utsättas för brott din livskvalitet?” svarar en relativt liten andel (2,4 procent) av de svarande i kommunen uppger att deras oro för att utsättas för brott påverkar deras livskvalitet i stor utsträckning (har svarat i stor utsträckning). Enligt den senaste nationella statistiken (NTU 2023) uppger 7,0 procent denna typ av oro.
Ulricehamns kommun har alltså lägre andel jämfört med nationellt vad gäller detta. Drygt en tredjedel (34,2 procent) i Ulricehamns kommun uppger att det i någon utsträckning finns en påverkan på livskvaliteten (har svarat i stor utsträckning eller i viss utsträckning). 54,2 procent uppger att det inte finns någon påverkan alls av oro på livskvaliteten.
Summering och framtid
Det är positivt att över 97 procent av de svarande i trygghetsundersökningen känner sig trygga under dagtid och att Ulricehamns kommun i jämförelse med nationell statistik har en lägre andel som upplever otrygghet på kvällstid. Äldre invånares känsla av trygghet är en positiv indikation. De identifierade områdena med högre otrygghet på kvällstid kräver specifika åtgärder för att förbättra tryggheten till att skapa en tryggare miljö för invånarna.
Trygghetsundersökningen är en viktig del i den hantering som brottförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet innebär och kommer ligga till grund för de åtgärder och insatser som genomförs. Det är viktigt att känslan av otrygghet förklaras för att få en helhetsbild för vad som ska prioriteras i framtida insatser för tryggare samhälle.
Ulricehamns kommun är en trygg kommun men med utmaningar som likt i övriga Sverige måste hanteras. Undersökningen visar på att det förekommer områden med högre otrygghet, framförallt på kvällstid. Problembilden kräver insatser som grundar sig i kunskapsbaserat arbete med åtgärder som förbättrar tryggheten.
Den information som inkommit genom trygghetsundersökningen är i stora delar att anses som positiv och Ulricehamns kommun vill tacka alla som medverkat till möjligheten att skapa ett än mer tryggare samhälle!
I Ulricehamns kommun känner en överväldigande majoritet, hela 97,2%, av invånarna sig trygga under dagtid och äldre invånare känner sig säkrare. Trots små variationer mellan områden är den övergripande trygghetsbilden positiv.
Generellt sett är tryggheten liknande mellan män och kvinnor under dagtid. Upplevd otrygghet minskar med ålder, där 5,7 procent av personer i åldrarna 16–24 år känner sig otrygga jämfört med endast 1,5 procent bland de 65–84 år.
På kvällstid känner 78 procent av invånarna sig trygga ensamma ute i det område man bor i. Det är 14,1 procent som uppger att de upplever sig otrygga, vilket är betydande lägre andel än nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023 som var 21 procent.
Det finns tydliga könsskillnader under kvällstid, där fler män än kvinnor känner sig trygga. Högre andel kvinnor (11,7 procent) jämfört med män (2,2 procent) undviker att gå ut ensamma på kvällen i sitt område. Trygghet kvällstid varierar också med ålder, där personer i åldern 45–64 känner sig mest trygga (81,5 procent), medan den yngsta gruppen (16–24 år) har högst andel otrygghet (19,0 procent). Åldersgruppen 65–84 år har den högsta andelen (12,0 procent) som svarar att de aldrig går ut ensamma sent på kvällen.
I vissa områden upplever en större andel invånare otrygghet under kvällstid jämfört med den genomsnittliga trygghetsnivån i Ulricehamns kommun. Exempel på sådana (DeSo)-områden är Hester, Ulricehamn centrum-Tingsholm och Ulricehamn södra centrum. Fler kvinnor än män känner sig otrygga i dessa områden kvällstid. Det är främst kvinnor som utgör en ökad andel av dem som känner sig otrygga i dessa områden.
De områden som svarande på trygghetsundersökningen anser är tryggast på kvällstid har nästan dubbelt så hög andel personer som känner sig trygga jämfört med kommunens totala genomsnitt. I samtliga områden där andelen trygga är högre än kommunens genomsnitt är det övervägande män som upplever känslan av trygghet. Områden som framkommer tryggare är främst på landsbygden, så som Hössna, Tvärred-Vegby, Trädet, Timmele, Hökerum och Gällstad.
Av de svarande som markerat platser som upplevdes otrygga har 20 procent av dem därtill pekat ut platser som de tycker känns mindre trygga. Det finns en skillnad mellan kön där fler kvinnor (25,7 procent) än män (11,8 procent) har identifierat otrygga platser. Det är också mer förekommande att äldre mellan 65–84 år inte valt att identifiera otrygga platser jämfört åldrarna 16–24 år och 25–44 år.
En tydlig majoritet (98,3 procent) av de svarande i kommunen uppger att de upplever sig trygga inomhus i sin bostad (har svarat Mycket trygg eller Ganska trygg). Endast 1,7 procent uppger att de upplever sig otrygga i bostaden (har svarat Ganska otrygg och Mycket otrygg)
Invånarna betonar att gemenskap (61,3 procent), välskötta bostadsområden (47,7 procent) och god utomhusbelysning (46,6 procent) är huvudsakliga faktorer för trygghet. Endast 19,6 procent anser att människors närvaro ofta bidrar till trygghet, medan positiva aktiviteter nämns mindre.
Män och kvinnor delar övervägande liknande uppfattningar, men kvinnor betonar oftare människors närvaro. Åldersgruppsvariationer finns, och trygghetsuppfattningar skiljer sig mellan olika områden i kommunen.
Invånarna identifierar främsta orsakerna till otrygghet som dålig belysning (28,2 procent), störande trafik (23,9 procent), inbrott (18,4 procent), ödsliga platser (16,4 procent), störande människor (15,7 procent), stölder (14,7 procent), och bråk/våld (13,4 procent). Kvinnor, i högre grad än män, nämner ödsliga platser och dålig belysning som bidragande faktorer till otrygghet. Åsikter om otrygghet varierar också mellan olika områden i kommunen.
Det framkommer i undersökningen att det främst är i de centrala delarna av kommunen som otrygghet förekommer. Det är viktigt att notera att fler svarande från dessa centrala områden deltog i undersökningen. Tydligt är att centrala områden har flest ”hotspots” med många markerade otrygga platser.
Det gemensamma och övergripande är att tydliga orsaker till otrygghet främst är ”människor som stör ordningen och skapar otrygghet” (40,8 procent). Även belysning i områdena var en mycket viktig bidragande faktor (40,6 procent ansåg att bristande belysning bidrog till otrygghet) men också ödsliga platser (38,9 procent) och upplevelsen av otrygghet för synlig drogförsäljning (22,7 procent) samt bråk eller våld (18,2 procent).
Av de som i trygghetsundersökningen valde att peka ut vilka platser som ansågs vara mer otrygga, framkom att offentliga platser såsom centrala delar i tätort och parker i tätort upplevdes mer otrygga. Det skiljer sig åt angående varför man anser att platsen är otrygg, men främst belyser de svarande att det är människor som stör ordningen, samt oron för synlig narkotikaförsäljning. Parkerna upplevdes som ödsliga och dåligt belysta och det fanns också en otrygghet i upplevelsen för trafik som störde ordningen. Av de svarande som pekat ut platser i trygghetsundersökningen förekom centrum runt omkring busstationen/Ica, Ulrikaparken och Stadsparken.
Trygghetsundersökningen ställde frågan om du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för något brottsligt? Till exempel skadegörelse, våld, trakasserier, stöld, inbrott eller något annat.
Det är en lägre andel av invånarna jämfört med den nationella undersökningen som uppger att de varit utsatta för brottslighet. 7,5 procent av de svarande i Ulricehamns kommun uppger att de blivit utsatta för något brottsligt under de senaste 12 månaderna. Enligt den senaste nationella statistiken (NTU 2023) uppger 20,1 procent brottsutsatthet. Det finns relativt små skillnader i brottsutsatthet mellan kvinnor och män och mellan åldersgrupper. En något större (om än väldigt liten) andel män än kvinnor uppger att de blivit utsatta för något brottsligt.
Den yngsta åldersgruppen (16–24 år) uppger störst andel brottsutsatthet (13,4 procent). Personer i åldersgruppen 65–84 år uppger i lägst utsträckning att de varit brottsutsatta under de senaste 12 månaderna (4,2 procent). Brottsutsattheten varierar i viss utsträckning mellan olika områden inom kommunen.
På frågan om brott anmäldes till polisen under dessa 12 månaderna svarade drygt hälften (58,5 procent) att man inte polisanmält de aktuella brotten. Anmälningsbenägenheten visar vissa skillnader mellan män och kvinnor där en något större andel män än kvinnor uppger att inga av brotten polisanmäldes.
På frågan ”i vilken utsträckning påverkar oro för att utsättas för brott din livskvalitet?” svarar en relativt liten andel (2,4 procent) av de svarande i kommunen uppger att deras oro för att utsättas för brott påverkar deras livskvalitet i stor utsträckning (har svarat i stor utsträckning). Enligt den senaste nationella statistiken (NTU 2023) uppger 7,0 procent denna typ av oro.
Ulricehamns kommun har alltså lägre andel jämfört med nationellt vad gäller detta. Drygt en tredjedel (34,2 procent) i Ulricehamns kommun uppger att det i någon utsträckning finns en påverkan på livskvaliteten (har svarat i stor utsträckning eller i viss utsträckning). 54,2 procent uppger att det inte finns någon påverkan alls av oro på livskvaliteten.
Det är positivt att över 97 procent av de svarande i trygghetsundersökningen känner sig trygga under dagtid och att Ulricehamns kommun i jämförelse med nationell statistik har en lägre andel som upplever otrygghet på kvällstid. Äldre invånares känsla av trygghet är en positiv indikation. De identifierade områdena med högre otrygghet på kvällstid kräver specifika åtgärder för att förbättra tryggheten till att skapa en tryggare miljö för invånarna.
Trygghetsundersökningen är en viktig del i den hantering som brottförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet innebär och kommer ligga till grund för de åtgärder och insatser som genomförs. Det är viktigt att känslan av otrygghet förklaras för att få en helhetsbild för vad som ska prioriteras i framtida insatser för tryggare samhälle.
Ulricehamns kommun är en trygg kommun men med utmaningar som likt i övriga Sverige måste hanteras. Undersökningen visar på att det förekommer områden med högre otrygghet, framförallt på kvällstid. Problembilden kräver insatser som grundar sig i kunskapsbaserat arbete med åtgärder som förbättrar tryggheten.
Den information som inkommit genom trygghetsundersökningen är i stora delar att anses som positiv och Ulricehamns kommun vill tacka alla som medverkat till möjligheten att skapa ett än mer tryggare samhälle!
