Johanna Skenning, matsmart och redo för kris

Nu, efter fem år i rollen, beskriver hon ett jobb som verkar vara både omväxlande och roligt.

-Ingen dag är den andra lik och jag brukar prata om att jag har fyra ben, säger Johanna Skenning och räknar snabbt upp upphandling, interna utbildningar, beredskap och nätverkande som sina fyra huvudspår.

Men vilken arbetsuppgift det än handlar om så är hållbar utveckling några viktiga ledord Johanna.

Det är något som bland annat visar sig i kraven hon ställer i de upphandlingarna som görs, oavsett om det handlar om mat, förpackningar, husgeråd eller mattransporter.

-Har man den hållbara utvecklingen som en utgångspunkt så kan det inte bli fel tänker jag, säger hon.

Också i projekt som hon dragit igång syns hållbarhetstänket så som till exempel ett samarbete med Ica-tornet med svinnlådor med frukt och grönt som varje vecka hämtas och levereras ut till de kök som vill ha.

Men även i planeringen av kommunens krisberedskap för kosten har hållbarhet varit ett viktigt fokus.

-Maten som vi har som krismat ska också gå att använda i vår vardagliga verksamhet. Den måste omsättas för annars kommer vi till slut behöva slänga den. Och jag gillar verkligen inte att slänga mat, säger Johanna.

Frågan om kommunens krismat och hur vi ska klara av att laga mat till våra matgäster under en kris väcktes under pandemin och sedan dess har tre olika krismenyer arbetats fram.

-Vi har tittat på hur vi ska göra om vi drabbas av en naturkatastrof, om matleveranserna inte kommer fram eller om vi inte har el eller vatten, säger Johanna.

Hon berättar att hon tittat på hur mycket livsmedel köken måste ha hemma för att klara av menyn under två-tre veckor.

-Vi har även gjort beräkningar på hur mycket vatten som går åt i de olika köken, både till matlagning och för att kunna städa och tvätta händer.

Vattendunkar har köpts in till alla kök och det finns engångsmaterial i form av tallrikar, bestick och muggar om det inte skulle gå att diska vid elavbrott. Sen har varje kök numera ett matlager som ska räcka i två till tre veckor.

-Det kändes som det enklaste sättet att göra det på, det är mat som används i våra vanliga menyer och fylls på när det förbrukas. På så sätt riskerar inget att bli gammalt och maten finns redan i köken, så vi slipper lösa transporter vid en kris.

Johanna är ödmjuk och vill helst inte göra en stor sak av det arbete som gjorts men berättar att andra kommuner sneglar på Ulricehamns beredskapsarbete.

-Vi har kommit väldigt lågt, är väl förberedda och har en plan.

Och på frågan om vilket tips hon vill ge till den som vill förbereda sig för en kris på hemmaplan är hon tydlig.

-Jag tycker inte att man ska vara orolig och absolut inte bunkra. Men det är bra att vara förberedd och ha ett litet krislager hemma. Men då ska det vara matvaror som används i vardagen. Köp till exempel inte bönor om du inte äter det i vanliga fall, då riskerar den burken stå och bli gammal. Det är varken bra för ekonomin eller miljön, säger Johanna Skenning.

Med Johanna Skenning som måltidsstrateg känns det tryggt att både jobba och bo i Ulricehamns kommun. Tack för jobbet du gör Johanna, du är en riktig kommunskatt!

Ps. Vill du testa på en hur en måltid från kommunens krismeny kan smaka? Kom till höstmarknaden på lördag 5 oktober och få ett smakprov.

Publicerat av Rebecca Berndes den 1 oktober 2024, senast ändrad den 1 oktober 2024