Slam från enskilda avloppsanläggningar

Kan jag ansöka om undantag från den årliga slamtömningen?

Enligt kommunens lokala renhållningsföreskrifter finns möjlighet att ansöka om undantag från den årliga slamtömningen. Du kan ansöka om förlängt slamtömningsintervall eller för eget omhändertagande av slam.

Renhållningsföreskrifter för Ulricehamns kommun (pdf)

Ansökan är personlig och gäller inte om fastigheten byter ägare. Undantag beviljas i högst sex år i taget. Efter perioden läggs fastigheten in i ordinarie slamtömningsschema om inte ny ansökan lämnats in. Beslutet kan upphävas med omedelbar verkan om föreskrifterna inte följs.

En avgift tas ut i samband med handläggningen av ansökan, oavsett om den beviljas eller inte. Avgiftens storlek baseras på taxor som fastställts av kommunfullmäktige.

Taxa miljöbalken 2023 (pdf)

Utsträckt slamtömningsintervall

Vill du ha tömning mer sällan kan du ansöka om utsträckt slamtömningsintervall. En fastighet med en avloppsanläggning som är godtagbar av miljö-och byggnämnden kan få utsträckt tömningsintervall för slamavskiljare till en gång vart annat år och för fritidshus vart tredje år om:

• Slamavskiljaren är överdimensionerad och har god funktion (antalet boende är få i förhållande till anläggningens dimension)
• Anläggningen har en enligt miljö- och byggenheten godtagbar behandling av avloppsvattnet (minst två kubikmeter trekammarbrunn med markinfiltration eller annan rening som är godtagbar)
• Ingen risk för människors hälsa eller miljön uppkommer

Uppehåll i hämtning av slam

Den som äger en avloppsanläggning och som inte kommer använda fritidsbostaden under hela hämtningsperioden maj-september kan efter anmälan till den upphandlade entreprenören Gj & Son beviljas inställd hämtning av slam. Vid upprepade uppehåll eller om uppehåll sker under en längre tid än ett år ska ansökan om undantag göras till miljö-och byggenheten.

Eget omhändertagande av slam

Vill du ta hand om ditt avloppsslam på egen hand kan du ansöka om detta. Eget omhändertagande kan medges på egen fastighet med förutsättning att det sker på ett, ur miljö-och hälsoskyddssynpunkt, godtagbart sätt. Slammet ska då omhändertas så att det återanvänds som gödningsmedel på den egna fastigheten. I ansökan ska metod för tömning och omhändertagande redovisas och uppgifter om vad som odlas på marken där slammet ska spridas.

Det tillstånd du får vid beviljat beslut är personligt och knutet till just den fastighet du har ansökt för. Det innebär att du måste utföra allt arbete med tömning, eventuell hygienisering och spridning själv. Det är även viktigt att det finns tillräckligt stor yta att sprida slammet på.
Spridning av slam som inte är hygiensiserat kan tillåtas på egen åkermark om det plöjs ner inom ett dygn samt med skyddsavstånd om minst 100 meter till vattentäkter. Spridning ska även ske på lämplig mark, det vill säga öppen och plan åkermark och marken ska kunna ta emot avfallet för att förhindra risk för smittspridning genom ytavrinning.

Om slammet ska hygieniseras innan spridning är det viktigt att sjukdomsframkallande organismer dör. Det sker antingen genom varmkompostering i minst 6 månader på ett sätt så att allt material når en temperatur över 50 grader eller så ska det lagras i minst två år. För båda behandlingssätten gäller att man inte får tillföra nytt material vid efterbehandlingen.

Avloppsslam får inte spridas på:

• Betesmark
• Åkermark som ska betas eller skördas vall på inom tio månader från spridningstillfället
• På mark med odling av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt (undantaget frukt på träd)
• På mark där bär, potatis, rotfrukter eller grönsaker ska odlas som är i kontakt med jorden och konsumeras råa där man räknar med skörd inom tio månader.

Hantering av slam innebär risk för smittspridning. Det är därför mycket viktigt att det sker på rätt sätt.

Egen kompostering av latrin

Du kan själv ta hand om avfallet från till exempel torrtoa, mulltoa eller urinseparerade toaletter. Det finns dock en del saker du måste tänka på för att inte smittämnen ska komma ut i naturen eller vara en fara för människors hälsa.

Om du själv vill ta hand om toalettavfallet genom att installera någon typ av torrtoalett och/eller anordna en latrinkompost, ska du först göra en anmälan till miljö- och byggnämnden.
Komposterna ska utformas och placeras så att yt- eller grundvatten inte kan förorenas eller annan störning uppstår. Om olägenheter utvecklas för omkringboende kan miljöenheten meddela skyddsåtgärder eller förbud.

Välj rätt behållare och plats

• Du behöver ha minst två kompostbehållare eller en behållare med tät skiljevägg som är avsedd för ändamålet. Behållarna ska användas växelvis.
• Behållarna ska vara försedda med tät botten och lock, vara ventilerande men också skadedjurssäkra.
• Komposten ska vara ventilerad och ventilationen ska förses med insektsnät.
• Behållarna ska placeras på betryggande avstånd från vattentäkter och från angränsande fastigheter.

Latrinkomposten ska klara nedanstående volymkrav:

Samkompostering

Fritidsboende: Två behållare á 500 liter (totalt 1000 liter)
Permanentboende: Två behållare á 750 liter (totalt 1500 liter)

Enbart latrinkompostering

Fritidsboende: Två behållare á 350 liter (totalt 700 liter)
Permanentboende: Två behållare á 500 liter (totalt 1000 liter)

Långtidslagring

Vid långtidslagring ska komposten lagras i 1,5 – 2 år innan du använder materialet i till exempel trädgårdsodlingar. Även om avföringen ser ut som jord och luktar som jord innan dess kan det finnas smittämnen kvar.

Vid kompostering används en behållare i taget. När man sätter igång komposteringen ska rikligt med strömedel användas. Lägg cirka 15 centimeter i kompostens botten. Exempel på strömedel är barkmull, flis, torvströ, torra löv eller barr, färdig kompostjord och sågspån. Du inte får använda spån från impregnerat virke.

Varje gång du tömt latrinkärlet i komposten lägger du på strömedel. Du kan även lägga på vanlig trädgårdskalk för att minska besvär med lukt och flugor. När du har fyllt kompostbehållaren till ungefär två tredjedelar ska du inte tillföra mer latrin eller strömedel. Behållaren ska sedan stå orörd i minst 1,5–2 år för att smittämnen ska få tid att brytas ned. Under tiden använder du den andra behållaren. Du har då påbörjat en växelvis användning i intervaller om cirka två år.

Varmkompostering

Varmkompostering innebär att materialet komposteras och har en temperatur på minst 50 grader under en veckas tid i komposten. Materialet ska röras om minst tre gånger för att allt ska bli tillräckligt varmt. Det är viktigt att avföringen eller latrinen blandas med exempelvis köksavfall och att blandningen får rätt struktur. Det är också viktigt att kompostbehållaren är väl isolerad och att mängden som blandas är tillräckligt stor för att temperaturen ska kunna bli över 50 grader.

Om temperaturen inte har uppnått minst 50 grader under en vecka är det i stället tal om långtidslagring. Efter en veckas varmkompostering ska avfallet lagras i minst sex månader innan behållare tömt. Ingen ny avföring får tillföras under denna period. Ytterligare sex månaders efterkompostering rekommenderas för att vara helt säker på att smittrisken är minimerad.

Spridning av latrinkompost

• Vid spridning av komposterad latrin behöver du ha en yta om minst 10 kvadratmeter per person och år vid permanentboende,
• Kompostjorden ska myllas ned där det finns växter, till exempel blomsterrabatter.
• Om du använder behandlad latrinkompost för gödsling av grönsaker som är i kontakt med jorden och åts råa rekommenderas minst en månad mellan spridning och skörd.

Mer information om gödsling med urin och latrin på egen tomt kan du läsa på Avloppsguidens webbplats.

Gödsla med urin och latrin på egen tomt hos Avloppsguiden