Fukt och mögel
Tecken på fukt och mögel
- Mögellukt
- Bubblor i mattor
- Tapeter som lossnar
- Missfärgningar
- Färg som flagnar
- Mögel- eller fuktfläckar
Förebygg fukt och mögel
- Använd duschdraperi som hindrar vattenstänk på golv och väggar.
- Vädra snabbt badrummet efter att du duschat.
- Torka helst inte tvätt i badrummet.
- Använd dig av städmetoder som inte medför så mycket fukttillförsel.
- Kontrollera ventilationen genom att hålla en bit papper framför utsuget och se om pappret sugs närmare.
- Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
Anmäl en fuktskada
Om du upptäcker en fuktskada i din hyreslägenhet, bör du kontakta din fastighetsägare så snabbt som möjligt. Om fastighetsägaren inte åtgärdar skadan kan du anmäla det till oss.
Temperatur och luftfuktighet
Folkhälsomyndigheten rekommenderar en inomhustemperatur på 20 till 24 grader. För personer som är mer känsliga, till exempel äldre, sjuka personer eller små barn, bör temperaturen inte vara under 20 grader. Luftfuktigheten bör vara mellan 30 och 70 procent. Om temperaturen inomhus är för varm, kan luften upplevas torr. Då kan det hjälpa att sänka temperaturen.
Ventilation
Inomhusluften måste bytas ut flera gånger per dygn. Bra ventilation minskar risken för allergiska reaktioner och hälsoproblem orsakade av fukt. Den rena luften utifrån bör komma in genom ventiler i sovrum och vardagsrum. Den smutsiga luften bör transporteras ut genom ventilerna i kök och badrum.
Tecken på dålig ventilation
- Det ofta förekommer lukt från en annan plats än den egna bostaden.
- Kondens skapas på insidan av fönster, framför allt på vintern.
- Imman på badrumsspegeln försvinner inte inom 15 minuter efter dusch.
- Dålig lukt kommer in genom dina frånluftsventiler i badrum eller kök.
- Stekos i köket försvinner långsamt.
- Frånluftsventilen suger inte tag i en pappersbit som du håller upp.
Kontrollera din ventilation (boverket.se)
Buller
Buller är ljud som vi upplever störande. Olika personer är olika känsliga mot buller.
Anmäl bullerstörning
Om du störs av buller kan du anmäla det till oss. Vi utreder och beslutar om en fastighetsägare eller verksamhet behöver vidta åtgärder för att minska bullernivån.
Regler och riktvärden för buller (boverket.se)
Buller (naturvardsverket.se)
Radon
Radon är en färg- och luktlös gas som bildas när radioaktiva ämnen i berggrund och i mark faller sönder. Höga halter av radon i bostaden är en allvarlig hälsorisk.
Var finns radon?
Radon finns naturligt i marken och kan därför tränga in i bostäder genom sprickor i grunden, inspektionsluckor och golvbrunnar. Det kan även finnas i vissa byggmaterial och i vatten från djupborrade brunnar.
Radon i marken
Radon från marken är den vanligaste orsaken till hög radonhalt i bostäder.
Radon i byggnadsmaterial
Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten, till exempel betong eller tegel, ger ifrån sig radon. Normalt är halten så låg att det inte är någon risk för hälsan, men det finns undantag. Blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet, kan ge hög radonhalt.
Radon i hushållsvatten
Det är ovanligt med hög radonhalt i kommunalt hushållsvatten, men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små, men om det finns radon i vattnet kan det spridas i luften.
Radonhalter i Ulricehamns kommun
I Ulricehamns kommun finns många bostäder och andra lokaler där det förekommer höga halter av radon, från marken eller från byggnadsmaterialet.
Karta över radonhalter
Mät radonhalten i ditt hus
Svensk Radonförening har en förteckning över certifierade konsulter som du kan kontakta för att beställa mätdosor. Tänk på att du ska mäta i minst två rum med minst en dosa per våningsplan. För att få ett säkert resultat ska du mäta under eldningssäsongen, från oktober till april. Mätningen ska pågå i minst två månader. När du är klar med din mätning skickar du tillbaka mätdosorna till laboratoriet. Radonhalten mäts i Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). Folkhälsomyndighetens gränsvärde är 200 Bq/m3. Om din bostad har högre radonhalt än så, bör du sanera.
Sänk radonhalten i ditt hus
Innan du börjar sanera måste du veta var radonet kommer ifrån. Svensk Radonförening har en förteckning över certifierade konsulter som hjälper dig ta reda på hur radonet kommer in i din bostad. När du hittat källan kan du välja rätt saneringsmetod.
Radon i marken
Om radonet kommer från marken ska du täta sprickor i husets grundkonstruktion. Räcker inte det kan du installera en radonsug eller radonbrunn som skapar ett undertryck och minskar mängden markluft som sugs in i huset.
Radon i byggnadsmaterial
Om radonet kommer från byggnadsmaterial räcker det ofta att förbättra husets ventilation. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet. Du kan även byta ut byggmaterial i väggar.
Radon i hushållsvattnet
Om radonet kommer från hushållsvattnet kan du installera en radonavskiljare som luftar vattnet.
Ansök om radonbidrag
Om ditt hus har mer än 200 bq/m kan du söka bidrag. Bidraget täcker 50 procent av saneringskostnaden, upp till 25 000 kronor. Du som ansöker om bidraget måste bo i huset när bidraget beviljas och när det betalas ut. Om du bor i ett nybyggt hus, kan du ansöka tidigast två år efter att huset stod klart.
Du ansöker hos Boverket eller Länsstyrelsen, i det län huset finns. Din ansökan ska bland annat innehålla en mätrapport som visar hur hög radonhalt du har i ditt hus, en rapport om var radonet kommer ifrån och en redovisning av de saneringsåtgärder du planerar. Bidraget betalas ut i efterskott, när saneringsarbetet är klart. Om du har frågor om ansökan ska du i första hand vända dig till Länsstyrelsen.
Radon (boverket.se)
Legionella och varmvattenledningar
Legionella är en bakterie som finns naturligt i låga koncentrationer i vattendrag, sjöar och mark. Bakterien kan växa i exempelvis ledningssystem med stillastående vatten. Bakterien trivs i temperaturer mellan 18 och 45 grader.
Bakterien kan orsaka legionärsjuka och pontiacfeber. För att bli sjuk måste du i regel andas in bakterien, samtidigt som du har en nedsättning av immunförsvaret. Duschar och kranar, bubbelbad, kyltorn och luftfuktare är några exempel på smittkällor.
Förhindra legionella
För att förhindra att legionella växer i vattensystem bör varmvattenberedaren vara minst 60 grader. Tappstället bör vara minst 50 grader. Det är också viktigt att hålla kranvattnet rikligt kallt efter bakterien kan växa i vatten omkring 20 grader.
Om du misstänker att du har legionella i dina ledningar kan du höja temperaturen i varmvattenberedaren till minst 70 grader och därefter spola samtliga kranar i minst tio minuter för att döda bakterien.
Tecken på fukt och mögel
- Mögellukt
- Bubblor i mattor
- Tapeter som lossnar
- Missfärgningar
- Färg som flagnar
- Mögel- eller fuktfläckar
Förebygg fukt och mögel
- Använd duschdraperi som hindrar vattenstänk på golv och väggar.
- Vädra snabbt badrummet efter att du duschat.
- Torka helst inte tvätt i badrummet.
- Använd dig av städmetoder som inte medför så mycket fukttillförsel.
- Kontrollera ventilationen genom att hålla en bit papper framför utsuget och se om pappret sugs närmare.
- Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
Anmäl en fuktskada
Om du upptäcker en fuktskada i din hyreslägenhet, bör du kontakta din fastighetsägare så snabbt som möjligt. Om fastighetsägaren inte åtgärdar skadan kan du anmäla det till oss.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar en inomhustemperatur på 20 till 24 grader. För personer som är mer känsliga, till exempel äldre, sjuka personer eller små barn, bör temperaturen inte vara under 20 grader. Luftfuktigheten bör vara mellan 30 och 70 procent. Om temperaturen inomhus är för varm, kan luften upplevas torr. Då kan det hjälpa att sänka temperaturen.
Inomhusluften måste bytas ut flera gånger per dygn. Bra ventilation minskar risken för allergiska reaktioner och hälsoproblem orsakade av fukt. Den rena luften utifrån bör komma in genom ventiler i sovrum och vardagsrum. Den smutsiga luften bör transporteras ut genom ventilerna i kök och badrum.
Tecken på dålig ventilation
- Det ofta förekommer lukt från en annan plats än den egna bostaden.
- Kondens skapas på insidan av fönster, framför allt på vintern.
- Imman på badrumsspegeln försvinner inte inom 15 minuter efter dusch.
- Dålig lukt kommer in genom dina frånluftsventiler i badrum eller kök.
- Stekos i köket försvinner långsamt.
- Frånluftsventilen suger inte tag i en pappersbit som du håller upp.
Kontrollera din ventilation (boverket.se)
Radon är en färg- och luktlös gas som bildas när radioaktiva ämnen i berggrund och i mark faller sönder. Höga halter av radon i bostaden är en allvarlig hälsorisk.
Var finns radon?
Radon finns naturligt i marken och kan därför tränga in i bostäder genom sprickor i grunden, inspektionsluckor och golvbrunnar. Det kan även finnas i vissa byggmaterial och i vatten från djupborrade brunnar.
Radon i marken
Radon från marken är den vanligaste orsaken till hög radonhalt i bostäder.
Radon i byggnadsmaterial
Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten, till exempel betong eller tegel, ger ifrån sig radon. Normalt är halten så låg att det inte är någon risk för hälsan, men det finns undantag. Blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet, kan ge hög radonhalt.
Radon i hushållsvatten
Det är ovanligt med hög radonhalt i kommunalt hushållsvatten, men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små, men om det finns radon i vattnet kan det spridas i luften.
Radonhalter i Ulricehamns kommun
I Ulricehamns kommun finns många bostäder och andra lokaler där det förekommer höga halter av radon, från marken eller från byggnadsmaterialet.
Karta över radonhalter
Mät radonhalten i ditt hus
Svensk Radonförening har en förteckning över certifierade konsulter som du kan kontakta för att beställa mätdosor. Tänk på att du ska mäta i minst två rum med minst en dosa per våningsplan. För att få ett säkert resultat ska du mäta under eldningssäsongen, från oktober till april. Mätningen ska pågå i minst två månader. När du är klar med din mätning skickar du tillbaka mätdosorna till laboratoriet. Radonhalten mäts i Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). Folkhälsomyndighetens gränsvärde är 200 Bq/m3. Om din bostad har högre radonhalt än så, bör du sanera.
Sänk radonhalten i ditt hus
Innan du börjar sanera måste du veta var radonet kommer ifrån. Svensk Radonförening har en förteckning över certifierade konsulter som hjälper dig ta reda på hur radonet kommer in i din bostad. När du hittat källan kan du välja rätt saneringsmetod.
Radon i marken
Om radonet kommer från marken ska du täta sprickor i husets grundkonstruktion. Räcker inte det kan du installera en radonsug eller radonbrunn som skapar ett undertryck och minskar mängden markluft som sugs in i huset.
Radon i byggnadsmaterial
Om radonet kommer från byggnadsmaterial räcker det ofta att förbättra husets ventilation. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet. Du kan även byta ut byggmaterial i väggar.
Radon i hushållsvattnet
Om radonet kommer från hushållsvattnet kan du installera en radonavskiljare som luftar vattnet.
Ansök om radonbidrag
Om ditt hus har mer än 200 bq/m kan du söka bidrag. Bidraget täcker 50 procent av saneringskostnaden, upp till 25 000 kronor. Du som ansöker om bidraget måste bo i huset när bidraget beviljas och när det betalas ut. Om du bor i ett nybyggt hus, kan du ansöka tidigast två år efter att huset stod klart.
Du ansöker hos Boverket eller Länsstyrelsen, i det län huset finns. Din ansökan ska bland annat innehålla en mätrapport som visar hur hög radonhalt du har i ditt hus, en rapport om var radonet kommer ifrån och en redovisning av de saneringsåtgärder du planerar. Bidraget betalas ut i efterskott, när saneringsarbetet är klart. Om du har frågor om ansökan ska du i första hand vända dig till Länsstyrelsen.
Radon (boverket.se)
Legionella är en bakterie som finns naturligt i låga koncentrationer i vattendrag, sjöar och mark. Bakterien kan växa i exempelvis ledningssystem med stillastående vatten. Bakterien trivs i temperaturer mellan 18 och 45 grader.
Bakterien kan orsaka legionärsjuka och pontiacfeber. För att bli sjuk måste du i regel andas in bakterien, samtidigt som du har en nedsättning av immunförsvaret. Duschar och kranar, bubbelbad, kyltorn och luftfuktare är några exempel på smittkällor.
Förhindra legionella
För att förhindra att legionella växer i vattensystem bör varmvattenberedaren vara minst 60 grader. Tappstället bör vara minst 50 grader. Det är också viktigt att hålla kranvattnet rikligt kallt efter bakterien kan växa i vatten omkring 20 grader.
Om du misstänker att du har legionella i dina ledningar kan du höja temperaturen i varmvattenberedaren till minst 70 grader och därefter spola samtliga kranar i minst tio minuter för att döda bakterien.
