Invasiva arter

Tillsammans bekämpar vi invasiva arter

Ulricehamns kommun vill ta ett helhetsgrepp för att bekämpa invasiva arter i kommunen. Första steget är att inventera för att få en överblick över var och hur många arter som finns i kommunen. Därefter kommer en långsiktig bekämpningsplan tas fram, anpassad efter art och storleken på bestånden

Rapportera in dina fynd

Kommunen behöver allmänhetens hjälp för att kunna kartlägga vilka invasiva arter som finns i Ulricehamn, var de finns samt hur stora bestånden är. Hjälp oss genom att rapportera in dina fynd. Ju mer detaljer kring plats, hur stort beståndet är och fotografier på fyndet desto bättre.

Rapportera invasiva arter (artfakta.se)

Spridning

Invasiva arter finns både i vatten och på land. Blomsterlupin, parkslide, jättebalsamin, jätteloka, spansk skogssnigel, sjögull och signalkräfta är exempel på invasiva arter som finns här. Dessa arter har inte naturligt funnits här tidigare, men har spridits med människans hjälp. Invasiva arter kan spridas genom till exempel trädgårdsavfall eller fiskeredskap. Det är därför viktigt att hantera invasiva arter på rätt sätt.

Tips för att minska spridningen

• Ta inte med dig fröer och växter från utlandet.
• Bekämpa inte en invasiv växt innan du har tagit reda på hur.
• Släng aldrig växtavfallet i naturen eller på komposten.
• Tvätta fiskeredskap och skrov innan du byter sjö.
• Häll inte ut akvarievatten i sjöar och vattendrag.
• Se till att exotiska husdjur inte rymmer.

Så ska du hantera invasiva arter

Det är viktigt att hantera invasiva växter och djur på rätt sätt, för att inte bidra till spridningen. Om du vill ta bort en invasiv växt, behöver du ta reda på hur du ska gå till väga för att inte frön eller växtdelar ska bli kvar eller spridas till andra plaster. Vissa arter, som till exempel jättelokan, är giftiga. Dessa bör du hantera med skyddskläder och stor varsamhet. Tänk på att aldrig slänga invasiva växter i naturen eller komposten. I stället ska du försluta avfallet i täta säckar och fråga återvinningscentralen var du kan slänga det.

Tänk på att du inte får sätta ut och odla signalkräftor i vatten som de tidigare inte funnits i. Signalkräftan, som spridit sig i hela landet med människans hjälp, är det största hotet mot vår inhemska flodkräfta eftersom den bär med sig kräftpest. Flodkräftans bestånd har minskat med 97 procent bara de senaste hundra åren. Signalkräftan är näst intill omöjlig att bli av med när den etablerat sig i ett nytt vatten. Den är dessutom skadlig för sjöar och vattendrags ekosystem genom att den betar ner växtlighet och äter upp yngel, rom och snäckor.

På Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens hemsida hittar du mer information om invasiva arter och hur de ska hanteras för att minska spridningen.

Invasiva arter (naturvardsverket.se)
Invasiva arter (lansstyrelsen.se)

Frågor och svar

Publicerat av Rebecca Berndes den 29 juni 2021, senast ändrad den 13 maj 2025