Gödselhantering

Stukalagring/gödsellagring på mark

Att lagra på stuka är detsamma som att mellanlagra gödsel direkt på mark. Behöver gödsel köras ut och lagras i stuka under vintersäsongen då det är spridningsförbud tyder det på att verksamheten behöver se över behovet av att anordna en gödselplatta eller annan tät lagringsplats för gödseln.

Tillfällig lagring av stallgödseln i stuka kan vara lämpligt under kortare tid och i vissa lägen för att effektivisera transporterna, undvika markskador eller därför att gödseln levereras för spridning från en annan jordbrukare/verksamhet.

Om stukalagring är aktuellt så bör följande beaktas:

• Bör ske under tid då växtligheten kan ta upp eventuellt lakvatten från stukalagringen.
• Stukan placeras på den åker där det ska spridas och bör inte återkomma på samma plats inom en femårsperiod.
• Platsen väljs så att det inte finns risk för att lakvatten riskerar att nå ytvatten eller dricksvattentäkt.
• Lagra inte där det finns risk för översvämning, stående vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
• Stukalagring inte ske inom primär eller sekundär skyddszon för ett vattenskyddsområde.
• Välj plats så att olägenheter för närboende i form av till exempel lukt och flugor inte uppkommer.

Information om gödselstukor hos Jordbruksverket (pdf)

Kasserat foder

Dåligt foder är något som många lantbrukare och djurhållare kan råka ut för. Det kan bli angripet av mögel eller på annat sätt bli oanvändbart som foder. Kasserat foder innehåller fortfarande näringsämnen, vilket i många fall är snarlikt det som finns i stallgödsel.

Kasserat foder bör återföras till åkermark så att näringen går tillbaka till åkermark. Dessförinnan kan kompostering behöva ske av materialet, vilket bör ske på gödselplatta eller annan tät yta utan att läckage sker till angränsande mark. I andra hand kan det lagras på åker i avvaktan på att det kan spridas ut i samband med gödselspridningen. Det är under förutsättning att olägenhet inte uppstår för omgivningen. Tänk på att ta bort allt plastmaterial runt balar och ta hand om plasten för insamling.

Kasserat foder utslängt i naturen kan ses som nedskräpning och ansvarig kan bland annat bli tvungen att iordningställa området.

Avloppsslam i jordbruket

För att använda slam i jordbruket behöver du känna till vilka regler som gäller för hanteringen. Kraven är bland annat till för att minimera risken för smitta. För användning av slam från enskilt avlopp för egen hantering krävs dispens från miljö- och byggenheten. Läs mer i Ulricehamns Renhållningsföreskrifter, Renhållningsföreskrifter för Ulricehamns kommun (pdf).

Enligt Naturvårdsverket får avloppsslam inte användas på:

• Betesmark
• Åkermark som ska användas inom 10 månader för bete eller om vallfodergrödor ska skördas, detta räknat från slamspridningstillfället.
• Mark där man odlar, eller att man inom 10 månader kommer att odla bär, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt eller grödor som är i kontakt med jorden och normalt konsumeras råa.

Mer information

Regler för avloppsslam hos Länsstyrelsens

Användning av avloppsslam på jordbruksmark hos Jordbruksverket (pdf)

Nitratkänsliga områden

Sverige gör en översyn av de känsliga områden vart fjärde år enligt EU:s nitratdirektiv. Detta för att minska riskerna för växtnäringsläckage (kväve) från jordbruket till vissa vattendrag, sjöar och hav.

Inom Ulricehamns kommun ligger Kärråkra och Möne församlingar (enligt 2004 års församlingsindelning) inom känsliga områden. Det gör att vissa bestämmelser gällande hanteringen av gödsel är något strängare än i icke-känsliga områden.

Information om sprida gödsel inom nitratkänsligt område hos Jordbruksverket (pdf)

Lagra och sprida gödsel

Lagra gödsel – Jordbruksverket.se

Sprida gödsel – Jordbruksverket.se

 

Ansökan om gödselspridningsdispens

Ansökan om gödseldispens – undantag från gödselspridning (pdf)