Tvärsektoriellt barnrättsarbete
Samordnande funktion
Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en samordnande funktion samt att skapa en tvärsektoriell arbetsgrupp för arbetet med barns rättigheter. Den samordnande funktionen finns inom utvecklingsfunktionen.
Sektorerna har utsett representanter till arbetsgruppen som kallas barnkonventionsgruppen. Även de kommunala bolagen har fått möjligheten att delta i arbetet och Stubo har utsett en representant.
Det tvärsektoriella arbetet utgår från de fyra grundprinciperna i barnkonventionen:
- Icke diskriminering (artikel 2)
- Barnets bästa (artikel 3)
- Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
- Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Barnkonventionsgruppen ska arbeta för att kommunen bättre ska leva upp till barnkonventionen och sprida kunskap om konventionen. Artikel 4 om genomförande av rättigheterna och artikel 42 som beskriver informationsskyldighet om konventionen vilket innebär att barnkonventionens bestämmelser och principer ska vara allmänt kända bland såväl vuxna som barn är några andra artiklar som gruppen arbetar utifrån.
Barnkonventionsgruppen ska också ta fram metoder, arbetssätt för hur verksamheterna ska leva upp till åtagandena i barnkonventionen.
Barnbilaga 2023
En uppgift för arbetsgruppen är att ta fram den årliga barnbilagan som bifogas till årsredovisningen. Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i det dagliga arbetet.
Kommunens verksamheter har i denna rapport sammanställt de aktiviteter som genomförs ur ett barnrättsperspektiv. Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det betyder att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen.
Barnkonventionsgruppens fråga till verksamheterna gällande barnbilagan var att beskriva vad som hänt under 2023 utifrån barnkonventionens olika artiklar och då specifikt artikel 12 om hur barn är delaktiga i planering och beslut.
Sektorerna och bolagens barnrättsarbete i 2023 års barnbilaga delas upp i två delar.
Den första delen beskriver genomförda utvecklingsinsatser för året och den andra delen där kommunens återkommande aktiviteter i barnrättsfrågor beskrivs. Mycket av det arbete som sker, gör sektorerna på rutin.
Handledning & erfarenhetsutbyte
För att ha en gemensam grund att stå på i det kommande arbetet har barnkonventionsgruppen genomgått en halvdag handledning och erfarenhetsutbyte tillsammans med Ida Tervonen som är barn- och ungdomskoordinator från Kristianstad kommun.
Sveriges kommuner och regioner har återkommande handledningstillfällen för utbildade barnrättsstrateger där samordnaren deltagit.
Ljusfest för att låta barn ta plats i det offentliga rummet
Den 20 november är barnkonventionens dag och då arrangerades en ljusfest på Stora torget.
I de förskolor som ville delta fick barn möjlighet att skapa ljuslyktor av glasburkar. Det blev ca 675 ljuslyktor från både kommunala och fristående förskolor som ställdes upp i ett fint mönster och ljus tändes. I samband med ljusfesten visades lerkonstverk upp i Rådhuset, ”Stå upp för barns rätt” som barn från årskurs två skulpterat tillsammans med kulturskolan. Barn från kulturskolan medverkade med sång och show och kommunchefen höll tal till barnen från scenen vid Rådhuset. Civilsamhället bidrog i form av Rädda Barnen som bland annat delade ut böcker. Tanken med ljusfesten var att manifestera barnkonventionen och låta barn ta plats i det offentliga rummet.
Handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor
Det som verksamheterna efterfrågar mest är hur man gör prövningar av barnets bästa (barnkonsekvensanalyser). På grund av resursprioriteringar kommer barnkonventionsgruppen att arbeta med frågan under 2024.
Arbetet med handlingsplanen har avstannat i väntan på det barn- och ungdomspolitiska programmet.
Barn- och ungdomspolitiskt program
Kommunfullmäktige har beslutat om att ett barn- och ungdomspolitiskt program ska tas fram. Enligt beslutet ska programmet omfatta både barn och ungdomar och arbetet ska ske tvärsektoriellt. Syftet med programmet är ”att främja och stärka alla barn och ungdomars delaktighet i den demokratiska processen och målet är att detta bidrar till att både utveckla den demokratiska processen och medborgarkontakterna med barn och unga i hela kommunen”.
Sektorerna har utsett representanter till en tvärsektoriell arbetsgrupp som leds av sektor service, verksamhet kultur och fritid. I arbetet med att ta fram programmet har barn och unga varit deltagit på workshops.
Ungdomsenkäten LUPP
För att bättre kunna tillvarata ungdomars intressen och behov när kommunen fattar beslut har ungdomsenkäten LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, genomförts under november månad. Cirka 350 elever från år 8, åk 2 på gymnasiet och elever med anpassad skola svarade på enkäten. Enkäten består av åtta kapitel; fritid, skola, familjen, hälsa, trygghet, samhälle och demokrati, arbete och framtid. Analysföretaget Enkätfabriken har upphandlats för att ta fram analysrapporter av resultatet.
Genomförda utvecklingsinsatser inom sektorer och bolag 2023
Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Vid den årliga tillsynen enligt miljöbalken på skolor har barn involverats genom att kommunen deltog på Ätradalsskolans elevråd. Miljö-/hälsoskyddsinspektör förklarade vad en tillsyn är, varför den görs och vad som ligger inom ramen för hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken och eleverna tog upp det de såg som problematiskt, till exempel dålig luft i vissa klassrum och upplevelsen av ofräscha toaletter.
I samband med detaljplanearbetet för Lövåsen genomfördes en tidig dialog för att ta del av medborgares synpunkter, tankar och idéer för området. Dialogen genomfördes i form av en enkätundersökning som riktade sig till både barn och vuxna. Annonsering skedde via kommunens sociala medier, lokaltidning, affischering och med informationsbrev som delades ut till boende i närområdet. För att ytterligare sprida informationen till barn och unga sattes affischer upp på grund- och gymnasieskolor, bibliotek och simhall med QR-koder till enkäten.
En förskola har utvecklat barnens delaktighet och inflytande under utvecklingssamtalet. Barnintervjuer med frågor som rör barnets upplevelse av vistelsen på förskolan har använts som metod att förbereda barnen inför sitt samtal. Efter utvecklingssamtalen har barnen uttryckt att de varit nöjda med att själva få ha berättat och visat det som är viktigt i deras utbildning i förskolan.
En låg- och mellanstadieskola har utarbetat en mall för elevrådsmöte, för att underlätta för elever och personal att sortera frågor mellan olika samverkansforum såsom till exempel klassråd, elevråd och matråd.
En låg- och mellanstadieskola har inrättat ett biblioteksråd för att öka elevernas inflytande inom skolbibliotekets verksamhet.
På en av kommunens högstadieskolor är elevrådet organiserat i utskott med olika ansvarsområden och som har i uppdrag att kontinuerligt arbeta för att skapa trivsel och trygghet på skolan. Exempel på aktivitet som genomförts av elevrådet är att arrangera sommaravslutning i årskurs 9 på ett sätt som säkerställer en trevlig och trygg avslutning. Eleverna har genom elevrådet också haft möjlighet att uttrycka sina önskemål gällande praktisk arbetslivsorientering (prao) och hur information och besök inför gymnasievalet ska organiserats. Elevernas synpunkter tas om hand i rutiner och arbetssätt inom främst studie- och yrkesvägledarnas arbete.
Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) har varit ett av tre fokusområden i kompetensutvecklingen för personal i anpassad skola. Genom insatsen ökar personalens kunskaper om anpassade kommunikationssätt vilket i sin tur ökar elevernas möjlighet att bli hörda.
Kommunikationsfunktionens medarbetare har varit behjälpliga i den tillfälliga beredning om att namnge tre kommunala byggnader som genomförts under året. I detta arbete lades särskilt fokus på att få även barn och unga delaktiga i beslutet genom att lämna in förslag på namn.
Kanslifunktionen har under året tagit emot studiebesök av årskurs 8 från kommunens båda högstadieskolor inom ämnet samhällskunskap. Störst fokus vid studiebesöket är möjlighet att påverka och på vilket sätt ungdomarna kan påverka genom att till exempel lämna ett Ulricehamnsförslag. Dialog förs också om vad ungdomarna tycker är viktigast att påverka om. En kontakt är tagen för att erbjuda denna möjlighet till studiebesök årligen till samtliga i årskurs 8 vid kommunens skolor.
Under beredskapsveckan delades ett skolbingo ut till alla grundskolor i hela Sjuhärad. En del genomfördes i skolan och den andra delen som en ”hemläxa” där elever uppmärksammar sin familj och sina nära på krisberedskap. Som exempel på uppgifter kan nämnas: ”ifrågasätt en nyhet”, ”prata med beredskap med någon i din familj” och ”prata med dina grannar”.
Barnets bästa (artikel 3)
En förskola har genomfört förändringar i matsituationen i syfte att öka barnens delaktighet och självständighet. Det har lett till att barnen vågar pröva fler maträtter vilket främjar barns hälsa och välbefinnande.
Genomförande av rättigheterna (artikel 4)
UEAB har hänvisat i upphandlingsdokument att produkter och tjänster skall vara förenliga med FN:s barnkonvention.
Föräldrars ledning (artikel 5)
UEAB implementerar flextid för medarbetarna vilket möjliggör ett enklare föräldraskap, som kan ta till vara barnens bästa.
Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
Genom att ändra formerna för barnhälsomöten i förskolan så har arbetsgången kring att ge barn det stöd de behöver för fortsatt utveckling tydliggjorts och systematiserats. De nya arbetsformerna erbjuder tätare återkopplingar mellan rektor, specialpedagog och pedagog i frågor som rör specifika barns alternativt barngruppers behov.
Kompetensutvecklingen läsår 22/23 för de kommunala förskolorna hade namnet ”Delaktighet för alla”. Målet med insatsen är att öka verksamheternas inkluderingskompetens för att kunna möta alla barn oavsett funktionsnivå och behov.
Ett tydligt fokus på barnets bästa var utgångspunkten då elevhälsan förstärktes med ytterligare en skolsköterska och en kurator. Förstärkningen medförde en omorganisation av tjänsterna och ledde till att flera skolor fick en ny person på tjänsten. Fokus i den nya organisationen var att säkerställa att tillgången på skolsköterska och kurator är likvärdig på kommunala skolor utifrån antal elever.
Nationella studier visar att ungas psykiska ohälsa ökar. För att bättre möta behovet får alla kuratorer en utbildning i KBT med fokus på hur man inom ramen för uppdraget som skolkurator kan använda sig av olika tekniker och modeller för att möta eleverna.
Anhörigstödsverksamheten inom sektor välfärd har utvecklat samarbetet med andra verksamheter, bland annat kuratorer, för att gemensamt över verksamhetsgränserna operativt lokalisera barn i behov av stöd och anhörigstöd i syfte att barn inte ska växa upp i missbruk eller psykisk ohälsa.
NUAB arrangerade en cykelaktivitet för barn i samband med Västgötaloppet. Här fick barnen öva trafikvett genom att cykla på en trafikcykelbana och man kunde även testa minicyklar, enhjulingar och tandemcyklar.
Skydd mot övergrepp (artikel 19)
Inom korttidsverksamheten för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har en genomlysning av verksamheten genomförts. Genomlysningen har syftat till att säkerställa att de rutiner och processer som finns tillförsäkrar att barn och unga inte riskerar att utsättas för olika former av våld eller utnyttjande.
I sektor välfärds enhet för barn och unga har stödmaterial utvecklats och arbetats fram för att förbättra och utöka socialsekreterares verktyg i samtal om våld med barn. Stödmaterial, bland annat i form av bilder, syftar till att visualisera olika former av våld för att barn ska ges möjlighet att uttrycka sin mening samt ökad uppmärksamhet när barn riskerar att bli utsatta för olika typer av våld.
Stubo arbetar kontinuerligt med att skapa trygga bostadsområden. Stubo genomför trygghetsvandringar där man bjuder in hyresgäster, polis och kommunen. Stubo medverkar även i kommunens EST arbete. Stubo:s genomförda kundenkät visar på väldigt bra resultat där hyresgästerna säger att de känner sig trygga i och runt fastigheterna.
Vila, fritid, lek och kultur (artikel 31)
Stubo sponsrade Stenbockskolan med övergivna barnvagnar som sedan förvandlats till kreativt byggda lådbilar.
Stubo har påbörjat en lekplats på Stockrosvägen då det inte trafikmässigt är säkert för barnen att få tillgång till andra lekplatser.
Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)
Kulturskolan erbjuder alla skolklasser i årskurs 2 att delta i ”Stå upp för barns rätt” som innebär att eleverna på ett lustfyllt sätt får lära sig om Barnkonventionen genom att uttrycka sig i olika konstformer. Elever som deltagit i ”Stå upp för barns rätt” medverkade i ljusfesten på torget, som arrangerades av Ulricehamns kommun på Barnkonventionens dag, 20 november.
Barn på förskola har fått information om sina rättigheter genom litteratur och film i samband med att de tillverkade ljuslyktor till ljusfesten på barnkonventionens dag.
Inom samverkan med civilsamhället genomförs stormöten två gånger per år. Under vårens stormöte fick de 50 deltagarna information om barnkonventionen som värdegrund.
Återkommande aktiviteter inom sektorer och bolag
Inom förvaltningen möter vi barn i flera av våra verksamheter samt beslutar om frågor som rör barn på olika nivåer. Barnkonventionens artiklar är vägledande i hur beslut tas och hur verksamheter utformas. Nedan följer ett antal exempel på återkommande aktiviteter som sektorer och bolag lyfter fram där de aktivt arbetar för att uppfylla barnkonventionens intentioner.
Förvaltningens uppdrag syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Barns rättigheter är inkluderade i flera av bestämmelserna i plan- och bygglagen.
Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Barns rätt att vara delaktiga och ges inflytande finns förutom i barnkonventionen även beskrivet i skollagen och i läroplaner för samtliga skolformer och kan därför sägas genomsyra hela utbildningssystemet. Alla skolor har flera olika former av organiserad samverkan där elevernas synpunkter förs fram av valda elevrepresentanter. Flera lärare använder sig av digitala exit tickets som ett sätt att kontinuerligt fånga elevernas synpunkter på undervisningen. Inom förskolan arbetar flera enheter med barnråd för de äldre barnen. I barnrådet får barnen möjlighet att uttrycka sina åsikter kring exempelvis undervisning, aktiviteter, lärmiljöer och måltider. Elevers röster hörs också i en årlig enkät riktad till samtliga elever från förskoleklass till gymnasium där synpunkter kring trygghet, trivsel, studiero, arbetsmiljö och undervisning efterfrågas. Anpassad skola har en egenutformad enkät som tydliggörs med hjälp av bildstöd.
I de skyddsronder som genomförs årligen på skolorna representeras elevperspektivet av vanligtvis två elever. Elevskyddsombud från högstadium och gymnasium bjuds in till sektorsamverkan vid fyra tillfällen per läsår. Då lyfts synpunkter och önskemål kring bland annat elevernas arbetsmiljö, undervisning och måltider. Synpunkterna tas om hand och återkopplas vid nästkommande möte.
Verksamheterna inom sektor välfärd tillämpar ett arbetssätt där barnets bästa är i fokus och i samverkan med andra aktörer strävar verksamheterna efter ett individanpassat förhållningssätt och bemötande där varje barn får rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör det enskilda barnet.
Oavsett om det gäller nybyggnation, renovering, skapande eller andra projekt och aktiviteter arbetar sektor service för att barn ska ges möjlighet till delaktighet att påverka. Det sker, vid behov, i samarbete med exempelvis skola/förskola i form av enkätundersökningar, workshops, genom lek, pyssel etcetera och anpassat efter åldersgrupp. Dialog sker kontinuerligt med barn och ungdomar i olika forum som matråd (kosten), Ungdomens hus (kultur och fritid), Sommarvågen (kultur och fritid), skolbibliotekscentral (stadsbiblioteket) och skolkultursgrupp (kultur och fritid). Förutom att hänvisa till artikel 12 refererar sektor service också till att ovan nämnda verksamhet handlar om Vila, fritid, lek och kultur (artikel 31) och Syftet med utbildning (artikel 29).
Icke diskriminering (artikel 2)
På varje förskola och skola finns en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen revideras årligen och innehåller åtgärder med syfte att förebygga och förhindra diskriminerande och kränkande behandling av barn och elever. Upplevda kränkningar rapporteras i digitalt system och utreds vidare av huvudmannen.
Barnets bästa (artikel 3)
Verksamheterna inom sektor service arbetar både med och för barn där beslut fattas utifrån vad som är bäst för barn och ungdomar, oavsett funktionshinder. Inom verksamheterna kost, kultur och fritid (simhall, Ungas fritid, kultur, bibliotek) samt kommunservice (enhet park och skog) blir detta mer märkbart där många av barnkonventionens artiklar är vägledande i besluten som tas.
Gemensamt för alla verksamheter inom sektor välfärd är att barnets bästa alltid beaktas i myndighetsutövning och utförande av insats
Föräldrars ledning (artikel 5)
Kommunkoncernen somarbetsgivare har en positiv hållning till föräldrars rättigheter och bejakar uttag av VAB och föräldraledigheter med mera. Arbetsgivaren är noggrann med att följa lagar och avtal, till exempel arbetstidsavtal vilket bäddar för en god arbetsmiljö och att föräldrar därmed har utrymme för en aktiv fritid tillsammans med sina barn.
UEAB arbetar för ett kontinuerligt arbete för ett hållbart arbetsliv, med hälsa i fokus (träning på arbetstid) som hjälper medarbetarna att orka vara föräldrar efter arbetstid.
Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
De verksamheterna inom sektor välfärd som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar tar aktivt del av samhällets utbud av tillgänglighetsanpassade aktiviteter utifrån rätten till utveckling, delaktighet i samhället och ett fullvärdigt liv. Verksamheten refererar också till Funktionshindrade barn (artikel 23).
Kommunkoncernen erbjuder barn introduktion till vuxenlivet genom praktikantplatser, feriearbete och sommarvikariat. Kommunledningsstaben hänvisar också till Rätt till utbildning där yrkesvägledning är en del (artikel 28).
Yttrande och informationsfrihet (artikel 13)
Kommunen har fokus på klarspråk, det vill säga ett vårdat, enkelt och begripligt språk som är anpassat efter mottagarens behov.
Uppfostran och utveckling (artikel18)
Inom sektor välfärd finns olika verksamheter som syftar till att stödja vårdnadshavare i deras roll utifrån behov, exempelvis anhörig- och föräldrastödsgrupper.
Skydd mot övergrepp (artikel 19)
När barn har utsatts för våld eller övergrepp samverkar sektor välfärd med Barnahus Älvsborg för att barn ska säkerställas de bästa förutsättningarna till stöd och skydd.
Levnadsstandard (artikel 27)
Stubo jobbar aktivt vräkningsförebyggande och har bland annat implementerat ett samarbete med Ulricehamns kommun med målet är att inga barn ska bli vräkta från sina hem.
Rätt till utbildning (artikel 28)
NUAB och högstadieskolan samarbetar med framtidsverkstan där ungdomar får besöka industrier för att se vilka yrken som finns. Även samarbete med Ung Drive feriearbete och Ung företagsamhet sker kontinuerligt och utvecklas framöver.
Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)
All personal inom verksamhet kultur och fritid har genomgått utbildning i FN:s barnkonvention och barnrätt.
Alla medarbetare inom sektor välfärd är väl förtrogna med barnkonventionen och utbildningsinsatser genomförs i olika grad beroende på respektive arbetsplats behov och förkunskap.
Samordnande funktion
Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en samordnande funktion samt att skapa en tvärsektoriell arbetsgrupp för arbetet med barns rättigheter. Den samordnande funktionen finns inom utvecklingsfunktionen.
Sektorerna har utsett representanter till arbetsgruppen som kallas barnkonventionsgruppen. Även de kommunala bolagen har fått möjligheten att delta i arbetet och Stubo har utsett en representant.
Det tvärsektoriella arbetet utgår från de fyra grundprinciperna i barnkonventionen:
- Icke diskriminering (artikel 2)
- Barnets bästa (artikel 3)
- Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
- Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Barnkonventionsgruppen ska arbeta för att kommunen bättre ska leva upp till barnkonventionen och sprida kunskap om konventionen. Artikel 4 om genomförande av rättigheterna och artikel 42 som beskriver informationsskyldighet om konventionen vilket innebär att barnkonventionens bestämmelser och principer ska vara allmänt kända bland såväl vuxna som barn är några andra artiklar som gruppen arbetar utifrån.
Barnkonventionsgruppen ska också ta fram metoder, arbetssätt för hur verksamheterna ska leva upp till åtagandena i barnkonventionen.
Barnbilaga 2023
En uppgift för arbetsgruppen är att ta fram den årliga barnbilagan som bifogas till årsredovisningen. Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i det dagliga arbetet.
Kommunens verksamheter har i denna rapport sammanställt de aktiviteter som genomförs ur ett barnrättsperspektiv. Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det betyder att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen.
Barnkonventionsgruppens fråga till verksamheterna gällande barnbilagan var att beskriva vad som hänt under 2023 utifrån barnkonventionens olika artiklar och då specifikt artikel 12 om hur barn är delaktiga i planering och beslut.
Sektorerna och bolagens barnrättsarbete i 2023 års barnbilaga delas upp i två delar.
Den första delen beskriver genomförda utvecklingsinsatser för året och den andra delen där kommunens återkommande aktiviteter i barnrättsfrågor beskrivs. Mycket av det arbete som sker, gör sektorerna på rutin.
Handledning & erfarenhetsutbyte
För att ha en gemensam grund att stå på i det kommande arbetet har barnkonventionsgruppen genomgått en halvdag handledning och erfarenhetsutbyte tillsammans med Ida Tervonen som är barn- och ungdomskoordinator från Kristianstad kommun.
Sveriges kommuner och regioner har återkommande handledningstillfällen för utbildade barnrättsstrateger där samordnaren deltagit.
Ljusfest för att låta barn ta plats i det offentliga rummet
Den 20 november är barnkonventionens dag och då arrangerades en ljusfest på Stora torget.
I de förskolor som ville delta fick barn möjlighet att skapa ljuslyktor av glasburkar. Det blev ca 675 ljuslyktor från både kommunala och fristående förskolor som ställdes upp i ett fint mönster och ljus tändes. I samband med ljusfesten visades lerkonstverk upp i Rådhuset, ”Stå upp för barns rätt” som barn från årskurs två skulpterat tillsammans med kulturskolan. Barn från kulturskolan medverkade med sång och show och kommunchefen höll tal till barnen från scenen vid Rådhuset. Civilsamhället bidrog i form av Rädda Barnen som bland annat delade ut böcker. Tanken med ljusfesten var att manifestera barnkonventionen och låta barn ta plats i det offentliga rummet.
Handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor
Det som verksamheterna efterfrågar mest är hur man gör prövningar av barnets bästa (barnkonsekvensanalyser). På grund av resursprioriteringar kommer barnkonventionsgruppen att arbeta med frågan under 2024.
Arbetet med handlingsplanen har avstannat i väntan på det barn- och ungdomspolitiska programmet.
Barn- och ungdomspolitiskt program
Kommunfullmäktige har beslutat om att ett barn- och ungdomspolitiskt program ska tas fram. Enligt beslutet ska programmet omfatta både barn och ungdomar och arbetet ska ske tvärsektoriellt. Syftet med programmet är ”att främja och stärka alla barn och ungdomars delaktighet i den demokratiska processen och målet är att detta bidrar till att både utveckla den demokratiska processen och medborgarkontakterna med barn och unga i hela kommunen”.
Sektorerna har utsett representanter till en tvärsektoriell arbetsgrupp som leds av sektor service, verksamhet kultur och fritid. I arbetet med att ta fram programmet har barn och unga varit deltagit på workshops.
Ungdomsenkäten LUPP
För att bättre kunna tillvarata ungdomars intressen och behov när kommunen fattar beslut har ungdomsenkäten LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, genomförts under november månad. Cirka 350 elever från år 8, åk 2 på gymnasiet och elever med anpassad skola svarade på enkäten. Enkäten består av åtta kapitel; fritid, skola, familjen, hälsa, trygghet, samhälle och demokrati, arbete och framtid. Analysföretaget Enkätfabriken har upphandlats för att ta fram analysrapporter av resultatet.
Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Vid den årliga tillsynen enligt miljöbalken på skolor har barn involverats genom att kommunen deltog på Ätradalsskolans elevråd. Miljö-/hälsoskyddsinspektör förklarade vad en tillsyn är, varför den görs och vad som ligger inom ramen för hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken och eleverna tog upp det de såg som problematiskt, till exempel dålig luft i vissa klassrum och upplevelsen av ofräscha toaletter.
I samband med detaljplanearbetet för Lövåsen genomfördes en tidig dialog för att ta del av medborgares synpunkter, tankar och idéer för området. Dialogen genomfördes i form av en enkätundersökning som riktade sig till både barn och vuxna. Annonsering skedde via kommunens sociala medier, lokaltidning, affischering och med informationsbrev som delades ut till boende i närområdet. För att ytterligare sprida informationen till barn och unga sattes affischer upp på grund- och gymnasieskolor, bibliotek och simhall med QR-koder till enkäten.
En förskola har utvecklat barnens delaktighet och inflytande under utvecklingssamtalet. Barnintervjuer med frågor som rör barnets upplevelse av vistelsen på förskolan har använts som metod att förbereda barnen inför sitt samtal. Efter utvecklingssamtalen har barnen uttryckt att de varit nöjda med att själva få ha berättat och visat det som är viktigt i deras utbildning i förskolan.
En låg- och mellanstadieskola har utarbetat en mall för elevrådsmöte, för att underlätta för elever och personal att sortera frågor mellan olika samverkansforum såsom till exempel klassråd, elevråd och matråd.
En låg- och mellanstadieskola har inrättat ett biblioteksråd för att öka elevernas inflytande inom skolbibliotekets verksamhet.
På en av kommunens högstadieskolor är elevrådet organiserat i utskott med olika ansvarsområden och som har i uppdrag att kontinuerligt arbeta för att skapa trivsel och trygghet på skolan. Exempel på aktivitet som genomförts av elevrådet är att arrangera sommaravslutning i årskurs 9 på ett sätt som säkerställer en trevlig och trygg avslutning. Eleverna har genom elevrådet också haft möjlighet att uttrycka sina önskemål gällande praktisk arbetslivsorientering (prao) och hur information och besök inför gymnasievalet ska organiserats. Elevernas synpunkter tas om hand i rutiner och arbetssätt inom främst studie- och yrkesvägledarnas arbete.
Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) har varit ett av tre fokusområden i kompetensutvecklingen för personal i anpassad skola. Genom insatsen ökar personalens kunskaper om anpassade kommunikationssätt vilket i sin tur ökar elevernas möjlighet att bli hörda.
Kommunikationsfunktionens medarbetare har varit behjälpliga i den tillfälliga beredning om att namnge tre kommunala byggnader som genomförts under året. I detta arbete lades särskilt fokus på att få även barn och unga delaktiga i beslutet genom att lämna in förslag på namn.
Kanslifunktionen har under året tagit emot studiebesök av årskurs 8 från kommunens båda högstadieskolor inom ämnet samhällskunskap. Störst fokus vid studiebesöket är möjlighet att påverka och på vilket sätt ungdomarna kan påverka genom att till exempel lämna ett Ulricehamnsförslag. Dialog förs också om vad ungdomarna tycker är viktigast att påverka om. En kontakt är tagen för att erbjuda denna möjlighet till studiebesök årligen till samtliga i årskurs 8 vid kommunens skolor.
Under beredskapsveckan delades ett skolbingo ut till alla grundskolor i hela Sjuhärad. En del genomfördes i skolan och den andra delen som en ”hemläxa” där elever uppmärksammar sin familj och sina nära på krisberedskap. Som exempel på uppgifter kan nämnas: ”ifrågasätt en nyhet”, ”prata med beredskap med någon i din familj” och ”prata med dina grannar”.
Barnets bästa (artikel 3)
En förskola har genomfört förändringar i matsituationen i syfte att öka barnens delaktighet och självständighet. Det har lett till att barnen vågar pröva fler maträtter vilket främjar barns hälsa och välbefinnande.
Genomförande av rättigheterna (artikel 4)
UEAB har hänvisat i upphandlingsdokument att produkter och tjänster skall vara förenliga med FN:s barnkonvention.
Föräldrars ledning (artikel 5)
UEAB implementerar flextid för medarbetarna vilket möjliggör ett enklare föräldraskap, som kan ta till vara barnens bästa.
Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
Genom att ändra formerna för barnhälsomöten i förskolan så har arbetsgången kring att ge barn det stöd de behöver för fortsatt utveckling tydliggjorts och systematiserats. De nya arbetsformerna erbjuder tätare återkopplingar mellan rektor, specialpedagog och pedagog i frågor som rör specifika barns alternativt barngruppers behov.
Kompetensutvecklingen läsår 22/23 för de kommunala förskolorna hade namnet ”Delaktighet för alla”. Målet med insatsen är att öka verksamheternas inkluderingskompetens för att kunna möta alla barn oavsett funktionsnivå och behov.
Ett tydligt fokus på barnets bästa var utgångspunkten då elevhälsan förstärktes med ytterligare en skolsköterska och en kurator. Förstärkningen medförde en omorganisation av tjänsterna och ledde till att flera skolor fick en ny person på tjänsten. Fokus i den nya organisationen var att säkerställa att tillgången på skolsköterska och kurator är likvärdig på kommunala skolor utifrån antal elever.
Nationella studier visar att ungas psykiska ohälsa ökar. För att bättre möta behovet får alla kuratorer en utbildning i KBT med fokus på hur man inom ramen för uppdraget som skolkurator kan använda sig av olika tekniker och modeller för att möta eleverna.
Anhörigstödsverksamheten inom sektor välfärd har utvecklat samarbetet med andra verksamheter, bland annat kuratorer, för att gemensamt över verksamhetsgränserna operativt lokalisera barn i behov av stöd och anhörigstöd i syfte att barn inte ska växa upp i missbruk eller psykisk ohälsa.
NUAB arrangerade en cykelaktivitet för barn i samband med Västgötaloppet. Här fick barnen öva trafikvett genom att cykla på en trafikcykelbana och man kunde även testa minicyklar, enhjulingar och tandemcyklar.
Skydd mot övergrepp (artikel 19)
Inom korttidsverksamheten för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har en genomlysning av verksamheten genomförts. Genomlysningen har syftat till att säkerställa att de rutiner och processer som finns tillförsäkrar att barn och unga inte riskerar att utsättas för olika former av våld eller utnyttjande.
I sektor välfärds enhet för barn och unga har stödmaterial utvecklats och arbetats fram för att förbättra och utöka socialsekreterares verktyg i samtal om våld med barn. Stödmaterial, bland annat i form av bilder, syftar till att visualisera olika former av våld för att barn ska ges möjlighet att uttrycka sin mening samt ökad uppmärksamhet när barn riskerar att bli utsatta för olika typer av våld.
Stubo arbetar kontinuerligt med att skapa trygga bostadsområden. Stubo genomför trygghetsvandringar där man bjuder in hyresgäster, polis och kommunen. Stubo medverkar även i kommunens EST arbete. Stubo:s genomförda kundenkät visar på väldigt bra resultat där hyresgästerna säger att de känner sig trygga i och runt fastigheterna.
Vila, fritid, lek och kultur (artikel 31)
Stubo sponsrade Stenbockskolan med övergivna barnvagnar som sedan förvandlats till kreativt byggda lådbilar.
Stubo har påbörjat en lekplats på Stockrosvägen då det inte trafikmässigt är säkert för barnen att få tillgång till andra lekplatser.
Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)
Kulturskolan erbjuder alla skolklasser i årskurs 2 att delta i ”Stå upp för barns rätt” som innebär att eleverna på ett lustfyllt sätt får lära sig om Barnkonventionen genom att uttrycka sig i olika konstformer. Elever som deltagit i ”Stå upp för barns rätt” medverkade i ljusfesten på torget, som arrangerades av Ulricehamns kommun på Barnkonventionens dag, 20 november.
Barn på förskola har fått information om sina rättigheter genom litteratur och film i samband med att de tillverkade ljuslyktor till ljusfesten på barnkonventionens dag.
Inom samverkan med civilsamhället genomförs stormöten två gånger per år. Under vårens stormöte fick de 50 deltagarna information om barnkonventionen som värdegrund.
Inom förvaltningen möter vi barn i flera av våra verksamheter samt beslutar om frågor som rör barn på olika nivåer. Barnkonventionens artiklar är vägledande i hur beslut tas och hur verksamheter utformas. Nedan följer ett antal exempel på återkommande aktiviteter som sektorer och bolag lyfter fram där de aktivt arbetar för att uppfylla barnkonventionens intentioner.
Förvaltningens uppdrag syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Barns rättigheter är inkluderade i flera av bestämmelserna i plan- och bygglagen.
Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Barns rätt att vara delaktiga och ges inflytande finns förutom i barnkonventionen även beskrivet i skollagen och i läroplaner för samtliga skolformer och kan därför sägas genomsyra hela utbildningssystemet. Alla skolor har flera olika former av organiserad samverkan där elevernas synpunkter förs fram av valda elevrepresentanter. Flera lärare använder sig av digitala exit tickets som ett sätt att kontinuerligt fånga elevernas synpunkter på undervisningen. Inom förskolan arbetar flera enheter med barnråd för de äldre barnen. I barnrådet får barnen möjlighet att uttrycka sina åsikter kring exempelvis undervisning, aktiviteter, lärmiljöer och måltider. Elevers röster hörs också i en årlig enkät riktad till samtliga elever från förskoleklass till gymnasium där synpunkter kring trygghet, trivsel, studiero, arbetsmiljö och undervisning efterfrågas. Anpassad skola har en egenutformad enkät som tydliggörs med hjälp av bildstöd.
I de skyddsronder som genomförs årligen på skolorna representeras elevperspektivet av vanligtvis två elever. Elevskyddsombud från högstadium och gymnasium bjuds in till sektorsamverkan vid fyra tillfällen per läsår. Då lyfts synpunkter och önskemål kring bland annat elevernas arbetsmiljö, undervisning och måltider. Synpunkterna tas om hand och återkopplas vid nästkommande möte.
Verksamheterna inom sektor välfärd tillämpar ett arbetssätt där barnets bästa är i fokus och i samverkan med andra aktörer strävar verksamheterna efter ett individanpassat förhållningssätt och bemötande där varje barn får rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör det enskilda barnet.
Oavsett om det gäller nybyggnation, renovering, skapande eller andra projekt och aktiviteter arbetar sektor service för att barn ska ges möjlighet till delaktighet att påverka. Det sker, vid behov, i samarbete med exempelvis skola/förskola i form av enkätundersökningar, workshops, genom lek, pyssel etcetera och anpassat efter åldersgrupp. Dialog sker kontinuerligt med barn och ungdomar i olika forum som matråd (kosten), Ungdomens hus (kultur och fritid), Sommarvågen (kultur och fritid), skolbibliotekscentral (stadsbiblioteket) och skolkultursgrupp (kultur och fritid). Förutom att hänvisa till artikel 12 refererar sektor service också till att ovan nämnda verksamhet handlar om Vila, fritid, lek och kultur (artikel 31) och Syftet med utbildning (artikel 29).
Icke diskriminering (artikel 2)
På varje förskola och skola finns en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen revideras årligen och innehåller åtgärder med syfte att förebygga och förhindra diskriminerande och kränkande behandling av barn och elever. Upplevda kränkningar rapporteras i digitalt system och utreds vidare av huvudmannen.
Barnets bästa (artikel 3)
Verksamheterna inom sektor service arbetar både med och för barn där beslut fattas utifrån vad som är bäst för barn och ungdomar, oavsett funktionshinder. Inom verksamheterna kost, kultur och fritid (simhall, Ungas fritid, kultur, bibliotek) samt kommunservice (enhet park och skog) blir detta mer märkbart där många av barnkonventionens artiklar är vägledande i besluten som tas.
Gemensamt för alla verksamheter inom sektor välfärd är att barnets bästa alltid beaktas i myndighetsutövning och utförande av insats
Föräldrars ledning (artikel 5)
Kommunkoncernen somarbetsgivare har en positiv hållning till föräldrars rättigheter och bejakar uttag av VAB och föräldraledigheter med mera. Arbetsgivaren är noggrann med att följa lagar och avtal, till exempel arbetstidsavtal vilket bäddar för en god arbetsmiljö och att föräldrar därmed har utrymme för en aktiv fritid tillsammans med sina barn.
UEAB arbetar för ett kontinuerligt arbete för ett hållbart arbetsliv, med hälsa i fokus (träning på arbetstid) som hjälper medarbetarna att orka vara föräldrar efter arbetstid.
Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
De verksamheterna inom sektor välfärd som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar tar aktivt del av samhällets utbud av tillgänglighetsanpassade aktiviteter utifrån rätten till utveckling, delaktighet i samhället och ett fullvärdigt liv. Verksamheten refererar också till Funktionshindrade barn (artikel 23).
Kommunkoncernen erbjuder barn introduktion till vuxenlivet genom praktikantplatser, feriearbete och sommarvikariat. Kommunledningsstaben hänvisar också till Rätt till utbildning där yrkesvägledning är en del (artikel 28).
Yttrande och informationsfrihet (artikel 13)
Kommunen har fokus på klarspråk, det vill säga ett vårdat, enkelt och begripligt språk som är anpassat efter mottagarens behov.
Uppfostran och utveckling (artikel18)
Inom sektor välfärd finns olika verksamheter som syftar till att stödja vårdnadshavare i deras roll utifrån behov, exempelvis anhörig- och föräldrastödsgrupper.
Skydd mot övergrepp (artikel 19)
När barn har utsatts för våld eller övergrepp samverkar sektor välfärd med Barnahus Älvsborg för att barn ska säkerställas de bästa förutsättningarna till stöd och skydd.
Levnadsstandard (artikel 27)
Stubo jobbar aktivt vräkningsförebyggande och har bland annat implementerat ett samarbete med Ulricehamns kommun med målet är att inga barn ska bli vräkta från sina hem.
Rätt till utbildning (artikel 28)
NUAB och högstadieskolan samarbetar med framtidsverkstan där ungdomar får besöka industrier för att se vilka yrken som finns. Även samarbete med Ung Drive feriearbete och Ung företagsamhet sker kontinuerligt och utvecklas framöver.
Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)
All personal inom verksamhet kultur och fritid har genomgått utbildning i FN:s barnkonvention och barnrätt.
Alla medarbetare inom sektor välfärd är väl förtrogna med barnkonventionen och utbildningsinsatser genomförs i olika grad beroende på respektive arbetsplats behov och förkunskap.
