Anmälan större djurhållande verksamhet
Beroende på hur många djurenheter du har behöver du göra en anmälan till kommunen eller ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Du ska göra en anmälan till kommunen om du har 100 till 400 djurenheter, så kallad C-anläggning.
Du ska ansöka om tillstånd för djurhållning hos länsstyrelsen om du har över 400 djurenheter, så kallad B-anläggning.
Mindre verksamheter är varken tillstånds- eller anmälningspliktiga.
Om du planerar att inom din redan anmälda verksamhet genomföra en större ändring eller om en förändring kan tänkas ha någon betydelse ur störningssynpunkt så är det också anmälningspliktigt. Anmälan bör göras i god tid innan förändringen är tänkt att ske. Anmälan bör ske minst sex veckor innan den planerade åtgärden. Bestämmelserna om anmälningsplikt hittar du i miljöprövningsförordningen.
Miljöprövningsförordning (riksdagen.se)
C-anläggning
Anmälan av jordbruksverksamhet (pdf)
Grannyttrande angående anmälan (pdf)
För handläggningen av anmälan av C-verksamhet tar vi ut en avgift. Den baseras på en timavgift enligt kommunfullmäktiges fastställda taxa.
Taxor och avgifter
B-anläggning
Har du stadigvarande en djurhållning med mer än 400 djurenheter behöver du tillstånd från länsstyrelsen. Du behöver ha tillstånd även för stora anläggningar med fjäderfä och svin. Läs mer i miljöprövningsförordningen (2013:251) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Miljöprövningsförordning (riksdagen.se)
Syfte med anmälan
Anmälningsplikten syftar främst till att utreda verksamhetens planerade förändring kan komma att påverka omgivningen ur ett miljö- och hälsoperspektiv. En anmälan ska innehålla uppgifter som behövs för att nämnden ska kunna bedöma verksamheten eller förändringens omfattning och miljöeffekter. Detta kan till exempel vara uppgifter om verksamheten samt ritningar och/eller tekniska beskrivningar. Använd gärna vår anmälningsblankett för att inte missa några uppgifter. Hur mycket uppgifter miljöenheten behöver beror också på förutsättningarna, exempel ska det starta upp en ny verksamhet så kommer det behövas ett större beslutsunderlag än om man bara ska göra en ändring.
Kom ihåg att det vid förändringar eller ombyggnad av verksamheten kan det krävas tillstånd, anmälan, förprövning eller godkännande enligt andra lagar än miljöbalken. Dessa söks i sådana fall hos respektive prövningsmyndighet.
Inspektioner
Kommunens miljöenhet gör inspektioner för att se till att verksamheter inom jordbruk och djurhållning känner till och följer den miljölagstiftning som gäller inom området. Inspektionerna är oftast så kallade rutininspektioner. Dessa görs planerat utefter olika intervall beroende på djurantal i verksamheten och riskbedömning.
Rutininspektioner brukar som regel föranmälas, men kan också göras oanmälda. Normalt är våra inspektioner förenade med en avgift.
Uppgift att kontrollera och ge råd till förbättring
Vår uppgift vid besöken är att kontrollera och informera om den lagstiftning som gäller inom området. Vi går igenom dokumentation som är aktuell för gården, till exempel sprutjournal för växtskyddsmedelsanvändningen och kontrollrapport på dieselcisternen.
Efter inspektionen görs en sammanfattning av vad som setts och gjorts. Du får en inspektionsrapport sänd till dig. Har du synpunkter eller frågor på inspektionen eller rapporten, så är du välkommen att höra av dig till miljöenheten.
Egenkontroll
Kravet på egenkontroll gäller alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som riskerar att orsaka olägenheter eller skada för människors hälsa eller för miljön. Enligt miljöbalken (1998:808) innebär egenkontroll att företagen själva ska kontrollera sin verksamhet så att minsta möjliga miljöpåverkan sker. För anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet gäller dessutom förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll.
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll (riksdagen.se)
Egenkontroll av miljöfarlig verksamhet
Egenkontroll enligt miljöbalken (jordbruksverket.se)
Djurskydd
Det är länsstyrelsen som ansvarar för djurskyddskontroll. Det är även dit du vänder dig om du vill anmäla att du tror eller ser att ett djur inte sköts på rätt sätt.
Djurskyddskontroller (lansstyrelsen.se)
Gödselhantering
Gödsel innehåller kväve och fosfor. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Ett av Sveriges nationella miljömål är vi inte ska ha någon övergödning. Det är därför viktigt att gödsel förvaras och hanteras på ett sådant sätt att den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjlig och att näringen hamnar där den ska och gör mest nytta.
Lagra gödsel på mark
Att lagra på stuka är detsamma som att mellanlagra gödsel direkt på mark. Behöver gödsel köras ut och lagras i stuka under vintersäsongen då det är spridningsförbud tyder det på att verksamheten behöver se över behovet av att anordna en gödselplatta eller annan tät lagringsplats för gödseln.
Tillfällig lagring av stallgödseln i stuka kan vara lämpligt under kortare tid och i vissa lägen för att effektivisera transporterna, undvika markskador eller därför att gödseln levereras för spridning från en annan jordbrukare/verksamhet.
Om stukalagring är aktuellt så bör följande beaktas:
- Bör ske under tid då växtligheten kan ta upp eventuellt lakvatten från stukalagringen.
- Stukan placeras på den åker där det ska spridas och bör inte återkomma på samma plats inom en femårsperiod.
- Platsen väljs så att det inte finns risk för att lakvatten riskerar att nå ytvatten eller dricksvattentäkt.
- Lagra inte där det finns risk för översvämning, stående vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
- Stukalagring inte ske inom primär eller sekundär skyddszon för ett vattenskyddsområde.
- Välj plats så att olägenheter för närboende i form av till exempel lukt och flugor inte uppkommer.
Information om gödselstukor (pdf)
Kasserat foder
Dåligt foder är något som många lantbrukare och djurhållare kan råka ut för. Det kan bli angripet av mögel eller på annat sätt bli oanvändbart som foder. Kasserat foder innehåller fortfarande näringsämnen, vilket i många fall är snarlikt det som finns i stallgödsel.
Kasserat foder bör återföras till åkermark så att näringen går tillbaka till åkermark. Dessförinnan kan kompostering behöva ske av materialet, vilket bör ske på gödselplatta eller annan tät yta utan att läckage sker till angränsande mark. I andra hand kan det lagras på åker i avvaktan på att det kan spridas ut i samband med gödselspridningen. Det är under förutsättning att olägenhet inte uppstår för omgivningen. Tänk på att ta bort allt plastmaterial runt balar och ta hand om plasten för insamling.
Kasserat foder utslängt i naturen kan ses som nedskräpning och ansvarig kan bland annat bli tvungen att iordningställa området.
Avlopsslam i jordbruket
För att använda slam i jordbruket behöver du känna till vilka regler som gäller för hanteringen. Kraven är bland annat till för att minimera risken för smitta. För användning av slam från enskilt avlopp för egen hantering krävs dispens från kommunens miljö- och byggenhet. Läs mer i Ulricehamns renhållningsföreskrifter.
Renhållningsföreskrifter (pdf)
Enligt Naturvårdsverket får avloppsslam inte användas på:
- Betesmark.
- Åkermark som ska användas inom tio månader för bete, eller om vallfodergrödor ska skördas, detta räknat från slamspridningstillfället.
- Mark där man odlar, eller att man inom tio månader kommer att odla bär, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt eller grödor som är i kontakt med jorden och normalt konsumeras råa.
Regler för avloppsslam (lansstyrelsen.se)
Avloppsslam på jordbruksmark (pdf)
Nitratkänsliga områden
Sverige gör en översyn av de känsliga områden vart fjärde år enligt EU:s nitratdirektiv. Detta för att minska riskerna för växtnäringsläckage (kväve) från jordbruket till vissa vattendrag, sjöar och hav.
Inom Ulricehamns kommun ligger Kärråkra och Möne församlingar, enligt 2004 års församlingsindelning, inom känsliga områden. Det gör att vissa bestämmelser gällande hanteringen av gödsel är något strängare än i icke-känsliga områden.
Sprida gödsel inom nitratkänsligt område (pdf)
Länkar
Lagra gödsel (jordbruksverket.se)
Sprida gödsel (jordbruksverket.se)
Ansökan om gödseldispens (pdf)
Cistern
Cisterner
Växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel
Döda djur och slaktrester
För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar och olägenheter för människor, djur och miljö behöver döda djur som man håller tas om hand. Det är bestämmelserna om animaliska biprodukter som styr hur djur och slaktrester ska hanteras.
Lantbruksdjur och slaktrester
Enligt reglerna om animaliska biprodukter ska samtliga av lantbrukets djur och slaktrester, via Svensk lantbrukstjänst, samlas in och transporteras till en godkänd anläggning om det inte ska användas som livsmedel.
Undantag finns i de fall man fått ett godkännande från Jordbruksverket att använda materialet på annat sätt.
Hur du tar hand om döda djur och slaktbiprodukter
Lantbruksdjur (jordbruksverket.se)
Anmälan om hämtning och kostnader
Svensk lantbrukstjänst (svensklantbrukstjanst.se)
Häst
Hämtning av häst kan ske via Svensk lantbrukstjänst. Hästar får också grävas ned om kommunens anvisningar följs.
När det gäller nedgrävning har vi på miljöenheten från och med sommaren 2020 ändrat våra rutiner genom att underlätta för djurhållare och samtidigt ge denne ett större ansvar för hanteringen gällande nedgrävning av häst. Det innebär att du inte längre behöver få ett skriftligt utlåtande från oss om att platsen är lämplig innan nedgrävning sker. Det räcker med att anvisningarna här nedan följs och att man i övrigt följer bestämmelserna om animaliska biprodukter.
Om man önskar att handläggare på miljöenheten kommer ut till platsen får man kontakta oss. Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att ta en kontakt med oss på miljöenheten.
Anvisning nedgrävning av häst (pdf)
Svensk lantbrukstjänst (svensklantbrukstjanst.se)
Sällskapsdjur
Sällskapsdjur får grävas ned om kommunens anvisningar följs. Det finns flera andra alternativ till nedgrävning såsom exempelvis hämtning via Svensk lantbrukstjänst.
Svensk lantbrukstjänst (svensklantbrukstjanst.se)
Anvisning nedgrävning av sällskapsdjur (pdf)
Hägnat vilt och slaktrester
Hägnat vilt och slaktavfall från hägnat vilt får grävas ner om samtliga nedanstående punkter uppfylls:
- Djurslaget finns vilt i den svenska faunan (till exempel kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflonfår).
- Hägnet är godkänt av länsstyrelsen.
- Storleken på hägnet och biotopen är anpassad till djuren så att det inte har brist på föda under vegetationsperioden.
- Djuren jagas enligt de jaktmetoder som uppfyller kraven i jaktlagen, jaktförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt.
- Kommunens anvisningar för nedgrävningen följs.
Om samtliga punkter inte uppfylls så behöver materialet hanteras såsom lantbruksdjur.
Anvisning för nedgrävning av hägnat vilt och slaktrester (pdf)
Bin och biprodukter
Bin och biprodukter är tillåtet att grävas ner eller brännas under förutsättning att olägenhet för människor, djur eller miljön inte riskerar att uppstå. Om misstanke om smitta i bisamhället finns, till exempel amerikansk yngelröta, varroakvalster eller trakékvalster, så behöver biodlaren kontakta bitillsynsman eller länsstyrelsen.
Biodling (lansstyrelsen.se)
Anvisning nedgrävning av bin och biprodukter (pdf)
Vilda djur och slaktrester
Att hitta något enstaka djur i naturen är normalt. Döda vilda djur eller slaktavfall från enstaka vilda djur kan få ligga kvar i naturen om det inte riskerar att uppstå olägenheter för människor, djur eller miljön. Om det ligger på en olämplig plats så kan fastighetsägaren kontaktas om detta.
Vissa vilda däggdjur- och fågelarter tillhör dock staten och anmälan behöva då göras till polisen.
Skadade vilda djur (naturvardsverket.se)
Om du träffar på sjuka eller döda vilda djur, speciellt om det gäller flera djur, vill Statens veterinärmedicinska anstalt gärna att du rapporterar in det till dem för att kunna övervakar sjukdomsläget bland Sveriges vilt.
Rapportera vilda djur (sva.se)
Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur (sva.se)
Undvik att lämna slaktrester på platser i närheten där människor uppehåller sig på grund av risken för olägenheter. Det kan exempelvis vara i närheten av bostäder, motionsspår, friluftsanläggningar och liknande platser.
Tänk också på hur slaktresterna hanteras om det finns hundar i närheten, eftersom hundar kan bli sjuka om de kommer åt gamla slaktrester. I dessa fall rekommenderas att slaktresterna grävs ner eller omhändertas på annat lämpligt sätt.
Beroende på hur många djurenheter du har behöver du göra en anmälan till kommunen eller ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Du ska göra en anmälan till kommunen om du har 100 till 400 djurenheter, så kallad C-anläggning.
Du ska ansöka om tillstånd för djurhållning hos länsstyrelsen om du har över 400 djurenheter, så kallad B-anläggning.
Mindre verksamheter är varken tillstånds- eller anmälningspliktiga.
Om du planerar att inom din redan anmälda verksamhet genomföra en större ändring eller om en förändring kan tänkas ha någon betydelse ur störningssynpunkt så är det också anmälningspliktigt. Anmälan bör göras i god tid innan förändringen är tänkt att ske. Anmälan bör ske minst sex veckor innan den planerade åtgärden. Bestämmelserna om anmälningsplikt hittar du i miljöprövningsförordningen.
Miljöprövningsförordning (riksdagen.se)
C-anläggning
Anmälan av jordbruksverksamhet (pdf)
Grannyttrande angående anmälan (pdf)
För handläggningen av anmälan av C-verksamhet tar vi ut en avgift. Den baseras på en timavgift enligt kommunfullmäktiges fastställda taxa.
Taxor och avgifter
B-anläggning
Har du stadigvarande en djurhållning med mer än 400 djurenheter behöver du tillstånd från länsstyrelsen. Du behöver ha tillstånd även för stora anläggningar med fjäderfä och svin. Läs mer i miljöprövningsförordningen (2013:251) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Miljöprövningsförordning (riksdagen.se)
Syfte med anmälan
Anmälningsplikten syftar främst till att utreda verksamhetens planerade förändring kan komma att påverka omgivningen ur ett miljö- och hälsoperspektiv. En anmälan ska innehålla uppgifter som behövs för att nämnden ska kunna bedöma verksamheten eller förändringens omfattning och miljöeffekter. Detta kan till exempel vara uppgifter om verksamheten samt ritningar och/eller tekniska beskrivningar. Använd gärna vår anmälningsblankett för att inte missa några uppgifter. Hur mycket uppgifter miljöenheten behöver beror också på förutsättningarna, exempel ska det starta upp en ny verksamhet så kommer det behövas ett större beslutsunderlag än om man bara ska göra en ändring.
Kom ihåg att det vid förändringar eller ombyggnad av verksamheten kan det krävas tillstånd, anmälan, förprövning eller godkännande enligt andra lagar än miljöbalken. Dessa söks i sådana fall hos respektive prövningsmyndighet.
Kommunens miljöenhet gör inspektioner för att se till att verksamheter inom jordbruk och djurhållning känner till och följer den miljölagstiftning som gäller inom området. Inspektionerna är oftast så kallade rutininspektioner. Dessa görs planerat utefter olika intervall beroende på djurantal i verksamheten och riskbedömning.
Rutininspektioner brukar som regel föranmälas, men kan också göras oanmälda. Normalt är våra inspektioner förenade med en avgift.
Uppgift att kontrollera och ge råd till förbättring
Vår uppgift vid besöken är att kontrollera och informera om den lagstiftning som gäller inom området. Vi går igenom dokumentation som är aktuell för gården, till exempel sprutjournal för växtskyddsmedelsanvändningen och kontrollrapport på dieselcisternen.
Efter inspektionen görs en sammanfattning av vad som setts och gjorts. Du får en inspektionsrapport sänd till dig. Har du synpunkter eller frågor på inspektionen eller rapporten, så är du välkommen att höra av dig till miljöenheten.
Det är länsstyrelsen som ansvarar för djurskyddskontroll. Det är även dit du vänder dig om du vill anmäla att du tror eller ser att ett djur inte sköts på rätt sätt.
Djurskyddskontroller (lansstyrelsen.se)
Gödsel innehåller kväve och fosfor. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Ett av Sveriges nationella miljömål är vi inte ska ha någon övergödning. Det är därför viktigt att gödsel förvaras och hanteras på ett sådant sätt att den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjlig och att näringen hamnar där den ska och gör mest nytta.
Lagra gödsel på mark
Att lagra på stuka är detsamma som att mellanlagra gödsel direkt på mark. Behöver gödsel köras ut och lagras i stuka under vintersäsongen då det är spridningsförbud tyder det på att verksamheten behöver se över behovet av att anordna en gödselplatta eller annan tät lagringsplats för gödseln.
Tillfällig lagring av stallgödseln i stuka kan vara lämpligt under kortare tid och i vissa lägen för att effektivisera transporterna, undvika markskador eller därför att gödseln levereras för spridning från en annan jordbrukare/verksamhet.
Om stukalagring är aktuellt så bör följande beaktas:
- Bör ske under tid då växtligheten kan ta upp eventuellt lakvatten från stukalagringen.
- Stukan placeras på den åker där det ska spridas och bör inte återkomma på samma plats inom en femårsperiod.
- Platsen väljs så att det inte finns risk för att lakvatten riskerar att nå ytvatten eller dricksvattentäkt.
- Lagra inte där det finns risk för översvämning, stående vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
- Stukalagring inte ske inom primär eller sekundär skyddszon för ett vattenskyddsområde.
- Välj plats så att olägenheter för närboende i form av till exempel lukt och flugor inte uppkommer.
Information om gödselstukor (pdf)
Kasserat foder
Dåligt foder är något som många lantbrukare och djurhållare kan råka ut för. Det kan bli angripet av mögel eller på annat sätt bli oanvändbart som foder. Kasserat foder innehåller fortfarande näringsämnen, vilket i många fall är snarlikt det som finns i stallgödsel.
Kasserat foder bör återföras till åkermark så att näringen går tillbaka till åkermark. Dessförinnan kan kompostering behöva ske av materialet, vilket bör ske på gödselplatta eller annan tät yta utan att läckage sker till angränsande mark. I andra hand kan det lagras på åker i avvaktan på att det kan spridas ut i samband med gödselspridningen. Det är under förutsättning att olägenhet inte uppstår för omgivningen. Tänk på att ta bort allt plastmaterial runt balar och ta hand om plasten för insamling.
Kasserat foder utslängt i naturen kan ses som nedskräpning och ansvarig kan bland annat bli tvungen att iordningställa området.
Avlopsslam i jordbruket
För att använda slam i jordbruket behöver du känna till vilka regler som gäller för hanteringen. Kraven är bland annat till för att minimera risken för smitta. För användning av slam från enskilt avlopp för egen hantering krävs dispens från kommunens miljö- och byggenhet. Läs mer i Ulricehamns renhållningsföreskrifter.
Renhållningsföreskrifter (pdf)
Enligt Naturvårdsverket får avloppsslam inte användas på:
- Betesmark.
- Åkermark som ska användas inom tio månader för bete, eller om vallfodergrödor ska skördas, detta räknat från slamspridningstillfället.
- Mark där man odlar, eller att man inom tio månader kommer att odla bär, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt eller grödor som är i kontakt med jorden och normalt konsumeras råa.
Regler för avloppsslam (lansstyrelsen.se)
Avloppsslam på jordbruksmark (pdf)
Nitratkänsliga områden
Sverige gör en översyn av de känsliga områden vart fjärde år enligt EU:s nitratdirektiv. Detta för att minska riskerna för växtnäringsläckage (kväve) från jordbruket till vissa vattendrag, sjöar och hav.
Inom Ulricehamns kommun ligger Kärråkra och Möne församlingar, enligt 2004 års församlingsindelning, inom känsliga områden. Det gör att vissa bestämmelser gällande hanteringen av gödsel är något strängare än i icke-känsliga områden.
Sprida gödsel inom nitratkänsligt område (pdf)
Länkar
Lagra gödsel (jordbruksverket.se)
Sprida gödsel (jordbruksverket.se)
Ansökan om gödseldispens (pdf)
För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar och olägenheter för människor, djur och miljö behöver döda djur som man håller tas om hand. Det är bestämmelserna om animaliska biprodukter som styr hur djur och slaktrester ska hanteras.
Lantbruksdjur och slaktrester
Enligt reglerna om animaliska biprodukter ska samtliga av lantbrukets djur och slaktrester, via Svensk lantbrukstjänst, samlas in och transporteras till en godkänd anläggning om det inte ska användas som livsmedel.
Undantag finns i de fall man fått ett godkännande från Jordbruksverket att använda materialet på annat sätt.
Hur du tar hand om döda djur och slaktbiprodukter
Lantbruksdjur (jordbruksverket.se)
Anmälan om hämtning och kostnader
Svensk lantbrukstjänst (svensklantbrukstjanst.se)
Häst
Hämtning av häst kan ske via Svensk lantbrukstjänst. Hästar får också grävas ned om kommunens anvisningar följs.
När det gäller nedgrävning har vi på miljöenheten från och med sommaren 2020 ändrat våra rutiner genom att underlätta för djurhållare och samtidigt ge denne ett större ansvar för hanteringen gällande nedgrävning av häst. Det innebär att du inte längre behöver få ett skriftligt utlåtande från oss om att platsen är lämplig innan nedgrävning sker. Det räcker med att anvisningarna här nedan följs och att man i övrigt följer bestämmelserna om animaliska biprodukter.
Om man önskar att handläggare på miljöenheten kommer ut till platsen får man kontakta oss. Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att ta en kontakt med oss på miljöenheten.
Anvisning nedgrävning av häst (pdf)
Svensk lantbrukstjänst (svensklantbrukstjanst.se)
Sällskapsdjur
Sällskapsdjur får grävas ned om kommunens anvisningar följs. Det finns flera andra alternativ till nedgrävning såsom exempelvis hämtning via Svensk lantbrukstjänst.
Svensk lantbrukstjänst (svensklantbrukstjanst.se)
Anvisning nedgrävning av sällskapsdjur (pdf)
Hägnat vilt och slaktrester
Hägnat vilt och slaktavfall från hägnat vilt får grävas ner om samtliga nedanstående punkter uppfylls:
- Djurslaget finns vilt i den svenska faunan (till exempel kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflonfår).
- Hägnet är godkänt av länsstyrelsen.
- Storleken på hägnet och biotopen är anpassad till djuren så att det inte har brist på föda under vegetationsperioden.
- Djuren jagas enligt de jaktmetoder som uppfyller kraven i jaktlagen, jaktförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt.
- Kommunens anvisningar för nedgrävningen följs.
Om samtliga punkter inte uppfylls så behöver materialet hanteras såsom lantbruksdjur.
Anvisning för nedgrävning av hägnat vilt och slaktrester (pdf)
Bin och biprodukter
Bin och biprodukter är tillåtet att grävas ner eller brännas under förutsättning att olägenhet för människor, djur eller miljön inte riskerar att uppstå. Om misstanke om smitta i bisamhället finns, till exempel amerikansk yngelröta, varroakvalster eller trakékvalster, så behöver biodlaren kontakta bitillsynsman eller länsstyrelsen.
Biodling (lansstyrelsen.se)
Anvisning nedgrävning av bin och biprodukter (pdf)
Vilda djur och slaktrester
Att hitta något enstaka djur i naturen är normalt. Döda vilda djur eller slaktavfall från enstaka vilda djur kan få ligga kvar i naturen om det inte riskerar att uppstå olägenheter för människor, djur eller miljön. Om det ligger på en olämplig plats så kan fastighetsägaren kontaktas om detta.
Vissa vilda däggdjur- och fågelarter tillhör dock staten och anmälan behöva då göras till polisen.
Skadade vilda djur (naturvardsverket.se)
Om du träffar på sjuka eller döda vilda djur, speciellt om det gäller flera djur, vill Statens veterinärmedicinska anstalt gärna att du rapporterar in det till dem för att kunna övervakar sjukdomsläget bland Sveriges vilt.
Rapportera vilda djur (sva.se)
Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur (sva.se)
Undvik att lämna slaktrester på platser i närheten där människor uppehåller sig på grund av risken för olägenheter. Det kan exempelvis vara i närheten av bostäder, motionsspår, friluftsanläggningar och liknande platser.
Tänk också på hur slaktresterna hanteras om det finns hundar i närheten, eftersom hundar kan bli sjuka om de kommer åt gamla slaktrester. I dessa fall rekommenderas att slaktresterna grävs ner eller omhändertas på annat lämpligt sätt.
