Skulpturer

och här finns allt vi behöver, 2024

Konstnär: Elever på Vegby skola i samarbete med Studio Goja, Ida Liffner och Marthe Roosenboom.
Material: formbockad och pulverlackerad plåt.
Plats: Sjöparken, Vegby

Som titeln antyder så kopplar det lekbara verket ihop med ytterligare en gestaltning, som huserar i Vegby skola. De två konstverken kom till genom en process där eleverna på skolan varit delaktiga sedan förundersökningen ägde rum. De har delat med sig av berättelser, minnen, visioner och ovärderlig geografikunskap, som lett fram till en kartläggning av den lilla byn Vegby ur barnens egna perspektiv.

Här har konsten lånat färg och uttryck från verket i skolan, men formen är lånad av de stolar som eleverna sitter på i sitt klassrum – uppställda varannan framåt och varannan bakåt, så att bästisar kan mötas och vara i exakt läge för att prata om livet och viska hemlisar. Verket är vävt av umgänge, lek, balansgång och kojkrypande, för att återskapa allt som barnen berättat att parken är till för. Med perfekt utsikt över sjön och uppsikt över liv och rörelse i parken.

In my room

Konstnär: Hans Gothlin
Material: Stål
Plats: Idrottsvägen, Lassalyckan, Ulricehamn

”En lång process att söka en rörelse med en enkelhet, som också kan skapa ett rum med flera dimensioner”.
– Hans Gothlin

Konstnären Hans Gothlins skulptur vid Lassalyckan är utförd i stål och vilar tungt mot sitt underlag. Samtidigt är dess form till synes lätt, liksom fångad i en virvlande rörelse. Med titeln IN MY ROOM markerar konstnären formens förmåga att skapa koncentration och rumsligt sammanhang i landskapet. Men skulpturens rum är inte slutet utan öppet. På ett anslående vis bildar det kraftiga stålet ett rum som är genombrutet av luft och ljus. Det är ett rum för intryck och upplevelser – ett rum för fantasin.

Hans Gothlin (f. 1949) är uppväxt i Borås och verksam i Göteborg. Ett särmärke för både hans måleri och hans skulptur är ett sparsmakat användande av materialen, ett drag som är tydligt också i den nya skulpturen för Lassalyckan. Skulpturen är utförd av Gotenius Varv i Göteborg och donerad till Ulricehamns kommun av Tore G Wärenstams stiftelse.

Reflektion, 2023

Konstnär: Fredrik Wretman
Material: Brons
Plats: Vädersholm
Uppdragsgivare: Ulricehamns kommun

Skulpturen Reflektion finns att se utmed cykelbanan vid Vädersholm i Hökerum, en intressant historisk plats och en plats man kan reflektera över. Placering och framtagande av konstverket har gjorts i samarbete med Södra Vings hembygdsförening och Hökerums väg- och samhällsförening.

Nocturne, 2020

Konstnär: Greger Ståhlgren
Material: Metall
Plats: I järnvägstunneln på banvallen mellan Ulricehamn och Marbäck
Uppdragsgivare: Ulricehamns kommun, 2020

Konstverket Nocturne var Greger Ståhlgrens bidrag i land art-projektet X sites Sjuhäradsrundan, under perioden hösten 2017. Projekt X sites var utställningar med platsspecifik temporär konst i landskapet (land art) efter cykelleder och pågick under åren 2017-2019. Det permanenta verket kom till efter en motion. Verket består av fem stålstolpar med blåsinstrument av mässing. Belysningen drivs av solenergi.

Sagostigen, 2020

Konstnär: Ann Ahlbom Sundqvist
Material: Mosaik, betong, sten, metall och trä
Plats: Förskolan Tre Rosor

– Sagostigen var ett inspirerande gestaltningsuppdrag, säger konstnären Ann Ahlbom Sundqvist. Hennes tanke var att skapa varelser och fantasidjur där förskolebarnen mellan 1–5 år berättar egna sagor om djuren när de går på upptäcktsfärd på den lilla skogsturen. Stigen startar med en liten port där barnen vandrar in, där vuxna måste huka sig till barnens nivå för att komma in. Ett lysande rött djur, Röddjuret skymtas i det gröna bland träden på vilket barnen kan klappa och rida. Taggkotten står på en sten och är osäker med taggarna ut. Snart möter man Mossprinsen i brons som tryggt och vänligt står och vaktar skogen. Han kan bära en lite gåva i sin famn. Mittemot hittar du Knölgrisen med mjukt blankpolerade knölar. Vid bäcken och den lilla bron vilar Fiskgrodan och Fågel Blå. Vid slutet av stigen slingrar sig Bronsmasken som värmer sig i solen.

De sju skulpturerna har varierande uttryck i olika material som svart granit, brons, gotländsk kalksten och glasmosaik för att skapa nyanser, taktila egenskaper och färger.

Ann Ahlbom Sundqvist är född 1964 i Borås, uppvuxen i Marks kommun och numera baserad i Älvsjö utanför Stockholm. Hon är utbildad i skulptur på Konstfack och har gjort ett stort antal konstnärliga gestaltningar runt om i landet. Naturens livsformer är en stor inspirationskälla i Anns konstnärliga arbete, där hon ofta belyser små mikroformer så som alger, frön, celler och vattenliv som ger syre och liv för vår fortlevnad.

Tacka, 2020

Konstnär: Erik Åkerlund
Material: Brons, bohusgranit
Plats: Lyckans förskola, Ryttershov

Erik Åkerlund blev inspirerad till verket Tacka då han en påsk fick passa en väns alla Gutefår. Det blev en dramatisk kontakt med fåren och stor händelse för konstnären då tackorna plötsligt började lamma.
Verket som Erik själv har gjutit på kollektivverkstaden i Gerlesborg är det första i brons. Fler verk av får har han framställt men i trä. Verket köptes in i samarbete med förskolepersonal och med tanke på förskolans profil och läge. Placeringen är halva konstverket menar konstnären som själv varit med och utsett platsen. Tackan ligger på en sockel av bohusgranit, på en kulle skådandes ut över förskolan. Kanske idisslandes och dräktig med två lamm. Erik Åkerlund är född 1945 och verksam konstnär i både Bohuslän och Stockholm.

Vakterna, 2019

Konstverk:  Vakterna, 2019
Konstnär: Marko Kluge
Material: Alm
Plats: Stureparken

– Figuren finns redan i träet. Jag tar bara fram den.

Marko Kluge är snickare som på fritiden skapar träskulpturer med hjälp av motorsågar. När han sågar ut olika figurer försöker han se det unika och vilken potential varje stock har. Därefter skapar han något nytt.

Almen i Stureparken var sjuk och döende. Initiativ till konstverket togs av enheten Park och skog på Ulricehamns kommun i samband med att man ändå behövde ta bort trädet.

Rörelse och Vila, 2018

Konstnär: Agneta Stening
Material: Skulpturer i bohusgranit
Plats: Hästhovens förskola i Hössna

Agneta Stening arbetar ofta med abstrakta, geometriska skulpturer för offentliga miljöer. Rörelse och vila består av två delar, nr IV och VI. Skulpturerna är uthuggna i 900 miljoner år gammal granit från Bohuslän. Uttrycket i skulpturerna är abstrakt eller icke figurativt. I sitt arbete som konstnär strävar hon efter en rörelse, en spänning som bryter harmoni och symmetri utan att skapa obalans. Agneta Stening arbetar också ofta som konstpedagog i olika skapande sammanhang med barn.

Stubbe, 2018

Konstnär: David Myrvold
Material: Glasfiber, med invärtes LED-slinga
Plats: Stadsparken (i närheten av Jägaregatan 35)

Ulricehamns kommun ingick i Borås skulpturbiennal 2018 genom att kommunerna bytte skulpturer med varandra. Ulricehamn fick låna verket Human Ostrich av Maria Miesenberger som stod på Stora Torget. Ulricehamn hade ingen samtidskonst att låna ut och lät då nytillverka en del av verket Yggdrasil av David Myrvold som har sin permanenta placering på Bogesundskolan. Enligt David Myrvold uppmuntrar verket Yggdrasil, liksom skolan, till kunskap och fantasi. Att det nya verket heter Stubbe kan ses som att Yggdrasils rot är oändlig och kan dyka upp överallt så som i Stadsparken.  Man kan också leka med tanken och ställa sig frågor kring varför kunskapens och fantasins träd är avhuggen. Placeringen är vald av konstnären, Ulricehamns- kulturstrateg, stadsarkitekt och parkchefen med anledning av att man vill lyfta stadens vackra stadspark med ett samtidsverk. Det samtida konstverket möter kulturhistoria då det står i närheten av stadsparkens klocktorn.

David Myrvold, född 1976. MFA, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Baserad i Trollhättan. Utöver konstnärsskapet arbetar David som bildpedagog vid N3 – mötesplats för ung kultur i Trollhättan.

Yggdrasil, 2016

Konstnär: David Myrvold
Material: Glasfiber, med invärtes LED-slinga
Plats: Bogesundsskolan

Skolan är en plats för fantasi och kunskap. Verket ”Yggdrasil” utgår i mångt och mycket från de träd som redan finns på Bogesundsskolans skolgård, och som utgör en viktig samlingsplats för skolans barn och vuxna. Platsen vittnar redan idag om ett aktivt lekande där barnen tillåts utforska och forma sin omgivning.

Tänk er ett träd som inte uppför sig som andra träd och som bokstavligt talat inbjuder till tankens lek eller sagornas förtrollade skogar. Ett träd som slingrar sig, likt rötternas framväxt i kunskapens mylla, genom mark och hus. Yggdrasils rötter binder så samman skolan i en mängd olika färger. Min ambition är att verket ska upplevas som levande och i förändring. En ledfyr till framtiden, som knyter an till historien likväl som tankens fantasi.

David Myrvold, född 1976. MFA, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Baserad i Trollhättan. Utöver konstnärsskapet arbetar David som bildpedagog vid N3 – mötesplats för ung kultur i Trollhättan.

Kusinerna, 2012

Konstnär: Monika Gora
Material: Glasfiberarmerad polyesterplast
Plats: Förskolan i Hökerum

Ljusskulpturen ”Kusinerna” leker med och förskjuter betydelser, i gränslandet mellan det fullständigt självklara och en synvilla. Något som möter en under mörka höst- och vintermorgnar och något att säga hej då till på eftermiddagarna när man går hem. Något som kan vara en påhittad vän, att identifiera sig med och klänga på, med sina mjuka, rundade former som glöder varmt. Meningen är att bygga upp en dialog mellan en fantasivärld och den fysiska världen och mellan arkitektur och konst, vilket ger oss upplevelser.

Monika Gora, föddes i Warszawa 1959 har arbetat som landskapsarkitekt och konstnär med sin egen studio sedan 1989. Hennes skulpturer med en kombination av ljus och färg som inbjuder till lek – har blivit ett mycket uppskattat permanent inslag på offentliga platser i Sverige och utomlands.

Mina vänner, 2010

Konstnär: Ulf Celén
Material: Trä
Plats: Stadsskogens förskola

Ulf Celén är träskulptör och skaparen av lekskulpturen ”Mina vänner”. Den består av flera olika delar, alla med sina karaktärer och uttryck. Skulpturgruppen finns vid Stadsskogens förskola i centrala Ulricehamn. Här får barn möta konst på egna villkor och utforska den med flera sinnen. ”Mina vänner” invigdes sommaren 2010.

Birgit Th. Sparre, 2003

Konstnär: Wanja ”Nones” Håkansson (1924-2014)
Material: Brons
Plats: Järnvägsparken

2003 skulle författarinnan Birgit Th Sparre fyllt 100 år. Samma år invigdes skulpturen gjord av Wanja Nones Håkansson. Den står på en hög granitpelare i den lilla parken som också bär författarinnans namn. Sparre, som avled 1984, levde större delen av sitt liv i Ulricehamnstrakten och placerade området på den litterära kartan med böckerna i serien ”Gårdarna runt sjön”. Åsunden hade en central position i hennes skrivande och placeringen av parken och bronsskulpturen med utsikt över sjön är därför väl lämpad. Verket är delvis betalt genom en gåva från Lions Club i Ulricehamn.

Sten Sture, 2003

Material: Kopparbeslagen plåt
Plats: Sten Sturerondellen

Som en motsvarighet till Olle ”Kello” Karlssons Sten Sture till häst bredvid Ulricehamns Museum, tillverkades denna stiliserade variant av kommunens arbetsmarknadsenhet Knuten. 2003 kom den på plats i rondellen, som då samtidigt fick namnet ”Sten Sturerondellen”. Den finns också som hantverks- och souvenirprodukter kopplade till Ulricehamn.

Slowfox, 2000

Konstnär: Kerstin Dahl-Norén
Material: Sten
Plats: Cykelrondellen Boråsvägen

I 900 miljoner år gammal röd bohusgranit från Hallinden nära Lysekil har skulptören Kerstin Dahl-Norén skapat Slowfox.

– Gestalterna fanns där redan från början när jag såg blocket, säger Kerstin.

Båda är alltså huggna ur samma massiva stycke. Paret, man och kvinna i stiliserad form, är fångade i en stilla dans. Konstnären har använt sig av klassisk stenhuggarteknik med verktyg som pikmejsel och plurkilar. Stillhet-rörelse, rått-polerat är motsatsförhållanden Kerstin Dahl-Norén gärna arbetar med i sina verk. Slowfox visades på flera utställningar innan den slutligen kom på plats i Ulricehamn 2005.

Bleckknalle med sin cykel, 1999

Konstnär: Wanja ”Nones” Håkansson (1924-2014)
Material: Brons och lättmetall
Plats: Storgatan, nära Järnvägstorget

Bleckslageri var från mitten av 1800-talet och hundra år framåt vanligt i Ulricehamnstrakten. Gårdfarihandlare som i Sjuhäradsbygden kallades knallar försåg människor runt om i bygden med olika produkter. Bleckknallen med sin cykel och med bagaget fullt av varor, vill minna om dessa delar av den lokala kulturhistorien.

Placeringen ger ytterligare kopplingar till handelns betydelse för trakten. Storgatan är en del av den gamla ridvägen mellan västerhavet och inre Västergötland. Här har handelsmän passerat sedan medeltiden och kanske ännu längre.

Wanja Nones Håkanssons skulptur invigdes av dåvarande landshövdingen Göte Bernhardsson 1999 och delfinansierades med hjälp av Ulricehamns Sparbank.

Vänskap, 1998

Konstnär: Thomas Lindberg (1951-2015 )
Material: Järn
Plats: Stureparken

Samlade i ring står de fyra figurerna i en gestaltning av vänskap. Armarna formar en obruten linje. Tillsammans bildar gestalterna en enhet – ett vännernas förbund. Skulpturen i Stureparken skänktes till kommunen av Ulricehamns Hembygdsförening 1998. Överlämningen ägde rum i samband med det traditionella nationaldagsfirandet i parken.

Mor och barn, 1992

Konstnär: Margareta Engström (1935-2014)
Material: Brons
Plats: Ekero, Gällstad

I samband med en ombyggnation av vård- och omsorgsboendet Ekero i Gällstad beställdes ett verk av Margareta Engström. Då bodde hon i Liared och hade därför lokal anknytning till bygden.

Engströms bronsskulptur bär namnet ”Mor och barn”. Den har en närhet i det konstnärliga uttrycket som är långt utöver det vanliga. Modern sitter ner på ett stenblock och barnet står framför och tittar upp i moderns ansikte – det är ett intimt och kärleksfullt ögonblick. Barnet håller den ena armen mot stenblocket och den andra armen är i moderns knä där handen omsluts av moderns hand.

Margareta Engström har gjort flera offentliga konstverk i Jönköping- och Huskvarnaområdet samt i Borås, för att nämna några. Ett porträtt av Jussi Björling står också i Jussi Björling Consert Hall i Minneapolis, USA. Engström är ursprungligen från Bankeryd och har utbildat sig vid Académie Libre i Paris samt Konstakademien i Stockholm.

Sten Sture till häst, 1973

Konstnär: Olle ”Kello” Karlsson
Material: Trä och metall
Plats: Vid korsningen Bogesundsgatan/Södra Kyrkogatan

På Åsundens is, 19 januari 1520, stod strider mellan unionskungen Kristian II och riksföreståndaren Sten Sture den yngre. Sten Sture hade samlat en boendearmé vid Åsundens smalaste parti, Skottek. Striden förlorades snabbt då en av kanonkulorna träffade honom i benet. Han avled två veckor senare. Ett efterspel kom sedan att bli Stockholms blodbad samma år.

Ulricehamnskonstnären Olle ”Kello” Karlsson fick i början på 1970-talet i uppdrag av dåvarande konst- och kulturvårdsnämnden att utföra en staty i trä av Sten Sture. Detta kunde göras med hjälp av en gåva från Ulricehamns Sparbank. I november 1973 invigdes verket.

Apollo, 1966

Konstnär: Eric Grate (1896-1983)
Material: Brons
Plats: Utanför stadshuset, Bogesundsgatan 22

Eric Grates bronsskulptur Apollo invigdes 1966. Den i konsthistorien ofta avbildade antike guden Apollon har i Grates tappning fått en abstrakt sextiotalsdräkt. Av de klassiska naturalistiska formerna har det mesta skalats bort. Kvar finns de linjer och drag som ändå får betraktaren att uppfatta den atletiska kroppen.

1957 stod Ulricehamns stadshus färdigt. Invigningsdagen till ära hade skulpturen Torso av Christian Bergh lånats in och placerats intill innergården. ”Om den i konsthänseende högkonservativa delen av stadens invånare kan komma över initialchocken, kommer måhända konstverket att förvärvas av staden och sålunda få stå kvar”, skriver kommunalborgmästare Sven Törner i en artikel i Svenska stads-förbundets tidskrift 1958. Så blev det inte. Efter ett konstbråk hamnade skulpturen istället i Helsingborg. Och Ulricehamns kommun köpte åtta år senare istället in Apollo till samma plats.

Grodan, 1889

Konstnär: Per Hasselberg (1850-1894)
Material: Brons
Plats: Grodparken

Ett av konstnären Per Hasselbergs mest kända verk är ”Grodan” från 1889. Replikor finns i olika storlekar och versioner. Bronsvarianter som denna finns bland annat på Söder i Stockholm, på Waldermarsudde och i Ronneby. Första versionen i marmor finns i Fürstenbergska galleriet i Göteborgs konstmuseum.

Verkets namn syftar på den lilla groda som finns vid flickans ena knä. Hasselbergs skulptur ger en bild av en del i förra sekelskiftets konstideal – kopplingen natur-människa, inte sällan med en erotisk underton.

Bronsreplikan gjöts på fyrtiotalet och skänktes till Ulricehamn 1949 av stadens Rotaryklubb och invigdes året därpå. Tyvärr stals verket hösten 2008, men en nytillverkad replik kunde invigas 29 november 2009.

Nationalmuséet skriver så här om verket:

”Per Hassselberg hade bott länge i Paris när skulpturen ställdes ut på Världsutställningen 1889. I översättningen till svenska har dock titelns betydelse (som slang för prostituerad kvinna) gått förlorad. Men den tillhör en lång sexistisk tradition där mycket unga kvinnors kroppar exploateras både i konsten och i verkligheten. Skulpturen blev så småningom så populär i Sverige att den mångfaldigades i porslin, nu i ett mindre format.”

 

Publicerat av Elin Ohlsson den 20 juni 2018, senast ändrad den 13 november 2024 av Rebecca Berndes