Ulricehamnsbygdens historia

Forntiden

Cirka år 7700 f.Kr.

Bredgårdsmannen lever i Marbäck

Cirka år 700 till 500 f.Kr.

Bronsålderns människor lämnar en kvinnofigurin i Timmele.

500-talet

Mönekragen tillverkas av renaste guld

 

 

 

 

Medeltiden

Cirka år 1150

De första romanska stenkyrkorna byggs

Cirka år 1300

Ulricehamns kyrka har börjat byggas, myntdepå från denna tid fanns under kyrkgolvet.

År 1307

Bogesund omnämns för första gången i skrift, i Erikskrönikan i samband med beskrivningen av striderna mellan danske kung Erik Menved och hertigarna Erik och Valdemar.

1320-talet

Bogesund nämns i ett brev utfärdat av kung Magnus. Följet som då gästade Bogesund bestod av minst ett 40-tal personer som skulle inkvarteras.

År 1371

Bogesund är skilt från Redväg, vilket framgår av ett medeltida dokument där invånarna ”j Redvegh ok j Bawosund” av folkungarnas hövitsman på Axvall uppmanas att betala sina årliga gälder till Udd Matsson av Vinstorpaätten.

År 1385

År 1385 omtalas i ett köpebrev en ”Claws Satlamester ij Bawosund”. Sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden.

Cirka 1470

Det äldsta bevarade sigillet från staden Bogesund finns på ett pergamentbrev.

År 1478

En borgmästare i Bogesund utfärdar ett köpebrev.

År 1520

Slaget vid Skottek den 19 januari, där Sten Sture såras dödligt och Danmark segrar.

1500-talet

År 1535

Bogesund brandskattas och bränns förmodligen. Gustav Vasa vill lägga staden öde och flytta befolkningen till Falköpingstrakten.

År 1561

Grevskapet Bogesund blir del av en större förläning till Gustav Tre Rosor.

År 1566

Danskarna bränner Bogesund den 13 juli.

År 1597

Stadens första skola grundas, Pedagogien.

1600-talet

År 1604

Stadens äldsta bevarade privilegiebrev.

År 1621

Huvudkonkurrenten Borås anläggs.

År 1643

Första stadskartan utarbetas av Kettil Classon.

År 1651 till 1655

Bogesund är grevskap under Fredrik Stenbock.

År 1660

Vapenhuset byggs till i Ulricehamns kyrka.

1700-talet

År 1739

Bogesund förlorar rätten till resehandel med boskap.

År 1741

Bogesund byter namn till Ulricehamn för att blidka drottning Ulrika Eleonora.

År 1758

Ulricehamns kyrka får sitt trätorn.

År 1788

Gamla rådhuset och tolv gårdar brinner ner i den stora stadsbranden 9 februari.

År 1789

Nuvarande rådhuset byggs med plats för skola.

1800-talet

År 1803

Staden får samma handelsrätt som Borås.

År 1807

Förste stadsläkaren.

År 1813

Leipzigerslaget i Ulricehamn den 13 december, då tumult utbryter på Stora torget mellan å ena sidan borgmästaren och rådmännen, å andra sidan handlare och hantverkare. Bråket börjar med att de är oense om vem som ska få skjuta i salutkanonerna i samband med festligheter när man firar svensk seger i Leipzig. Slaget får rättsliga följder med bland annat en dödsdom.

År 1829

Stadens första tidning, Ulricehamns veckoblad, kommer ut.

År 1843

Häradstingen flyttas till Ulricehamn (upphör 1976).

År 1853

Sista kända avrättningen vid galgbacken i Kroken. Rånmördaren Anders Rundqvist halshuggs inför stor publik.

År 1856

Första gatlyktorna sätts upp på Stora torget.

År 1857

Telegrafstationen inrättas.

År 1868

Nya skolhuset färdigbyggt.

År 1869

Ulricehamns tidning börjar ges ut den 12 oktober.

År 1873

Förste polisen i staden, J E Lyberg, anställs.

År 1874

Järnvägen mellan Ulricehamn och Vartofta öppnas.

År 1886

Sommarsanatoriet invigs. Det rivs 1939.

1900-talet

År 1903

Taklagsfest på nybyggda folkets hus.

År 1904

Första bilen visar sig i staden. 1909 köps den första privatbilen i staden.

År 1906

Järnvägen mellan Ulricehamn och Vartofta läggs ner.

År 1906

Västra centralbanan invigs 21 december, mellan Falköping, Ulricehamn och Landeryd.

År 1910

Nattvakten avskaffas.

År 1910

Vintersanatoriet invigs 6 mars. Det stängs 1976 och rivs 1981.

År 1910

Gästgivaregården brinner ner 2 juli. Här uppförs senare bankhuset på Järnvägstorget.

År 1911

Spårvagnen provkörs den 25 juli.

År 1914

Vatten och avlopp ordnas i staden.

År 1917

Västra centralbanan säljs på exekutiv auktion.

År 1917

Järnvägen mellan Ulricehamn och Borås invigs den 15 december.

År 1919

Kandelabern sätts upp på Stora torget den 27 juli. Den tas ner 1964.

År 1938

Brunn och Vist införlivas med staden.

År 1940

Järnvägen mellan Ulricehamn och Jönköping öppnas.

År 1947

Sista sammanträdet i Ulricehamns rådhusrätt den 29 december.

År 1948

Staden läggs under landsrätt.

År 1951

Gustaf Bogers Ulricehamnskrönika ges ut.

År 1952

Storkommunreformen.

År 1954

Reningsverk byggs i staden.

År 1957

Staden får ett nytt stadshus.

År 1960

Sista turen för järnvägen mellan Ulricehamn och Jönköping.

År 1971

Stora hotellet brinner.

År 1974

Redväg, Åsunden, Hökerum och Ulricehamns stad slås samman till en kommun.

År 1975

Kungabesök i Ulricehamn av Carl XVI Gustaf.

År 1985

Sista reguljära persontåget mot Borås och Falköping.

År 1998

Ulricehamns kommun ingår i Västra Götalands län.

2000-talet

2003

Författarinnan Birgit Th Sparre skulle ha fyllt 100 år. Wanja ”Nones” Håkanssons byst av Sparre i Birgit Sparres park invigs.

2007

Staden firar 700-årsjubileum efter första omnämnandet av Bogesund i Erikskrönikan 1307.

2008

Nya kallbadhuset vid Sturebadet invigs den 1 mars.

2009

Per Hasselbergs skulptur Grodan stjäls. Invigning av den nya Grodan i Grodparken sker 29 november.

2010

Världspremiär av filmen Änglagård – tredje gången gillt den 16 december på folkets hus i Ulricehamn.

2015

Riksväg 40 blir motorväg på sträckan mellan Dållebo och Hester.

2017

Världscupen i längdskidor hålls för första gången på Lassalyckan och lockar storpublik.