Samråd
Ett samråd ansvarar för att utveckla och fördjupa samverkan. Samrådet har tagit fram en agenda som lyfter utvecklingsområden, föreningshjälp och kunskapshöjande insatser som viktiga delar för samverkan framöver. Wiktor Öberg (M) och Ruza Källström (S) representerar kommunen.
Representanterna från civilsamhället är:
- Gulli Håkansson, Trossamfunden
- Nils Nilsson, Pensionärsorganisationerna
- Tomas Jacov, Landsbygdsorganisationerna
- Elisabeth Frick, Kulturorganisationerna
- Björn Wilhelmsson, Studieförbunden
- Peter Svenningsson, Idrottsrörelsen
- Kristina Wilhelmsson, Funktionsrättsrörelsen
Stormöte 24 september
Information kommer när mötet närmar sig.
Arbetsgrupp för civilsamhällesfrågor
Kommunens olika verksamheter har bildat en intern arbetsgrupp för civilsamhällesfrågor. Kontakta oss gärna för mer information.
- Petra Grönhaug, kommunledningsstaben, petra.gronhaug@ulricehamn.se
- Patrik Andersson, Nuab, patrik.andersson@nuab.eu
- Tomas Dahl, sektor service, tomas.dahl@ulricehamn.se
- Victoria Klaiber Svensson, sektor service, victoria.klaibersvensson@ulricehamn.se
- Johan Nihlén, sektor välfärd, johan.nihlen@ulricehamn.se
- Marie Fherm, sektor lärande, marie.fherm@ulricehamn.se
- Daniel Fyhr, kommunledningsstaben, daniel.fyhr@ulricehamn.se
Minnesanteckningar
8 april
Studieförbundet Vuxenskolan hälsar välkommen
Sedan Vuxenskolans konkurs heter avdelningen där Ulricehamn tillhör Göteborgsregionen Sydost och Sjuhärad. Kontoret i Ulricehamn bemannas tisdagar och torsdagar. Agneta Lundqvist, som hälsar oss välkomna till lokalerna arbetar i hela Sjuhärad som verksamhetsutvecklare med funktionsrättsfrågor. I Borås har Vuxenskolan nya lokaler på Allégatan.
Lena Ramsberg är annars verksamhetsutvecklaren som ansvarar för verksamheten i Ulricehamn. Hennes område är Vårgårda, Herrljunga och Ulricehamn och hon har kontor i Vårgårda. Herrljunga/Ulricehamn/Vårgårda Studieförbundet Vuxenskolan.
Vuxenskolans 4 prioriterade områden är: Landsbygd, föreningar, integration och funktionsrätt.
Utvärdering av stormötet den 25 mars
Föreläsningen med Stina Nilss var bra. Ämnet om normer och inkludering är viktigt att reflektera kring. Det var bra att det var en interaktiv föreläsning så att deltagarna fick vara med och prata- i dialog.
Vi funderar över varför det var få deltagare den här gången. Har vi spelat ut våran roll? Kanske ska vi ha en storsamling per år och en som har en riktad målgrupp tex. endast för trossamfunden.
Det är viktigt med återkopplingen tillbaka till civilsamhället. Vi brukar skicka återkopplingen via e-post till de som deltagit på mötet samt lägga ut på webben. Det kan vara intressant att veta statistik på hur många som går in på den sidan.
Ska föreningarna utse en kontaktperson som är den som är ansvarig för samverkan och ska komma på stormötena? Kontaktpersoner finns i föreningsregistret. Det är de som får inbjudan plus de som har deltagit tidigare på våra möten.
Vi borde visa upp goda exempel på bra samverkan på stormötena.
Är det bättre att ta tillbaka namnet handlingsplan istället för att ha en agenda? Varför har vi agendan? Det ska vara ett syfte/ år. Vad ska vi åstadkomma just det här året? Det behöver inte stå i strukturen utan Samrådet kan ha en agenda/handlingsplan utan att vi skriver in den i styrdokumentet eller berättar om den externt. Det kan vara ett internt syfte för samrådet.
Struktur för samverkan med civilsamhället
Samrådet hade fått dialogerna från stormötet utskickade innan mötet.
Petra visar mentibilderna kring förväntningar på samverkan från 2020 och jämförelsen 2025 som visar ganska lika ord. Det handlar om samarbete, erfarenhetsutbyte, gemenskap och mervärde. Det handlar inte om lösningar på samhällsutmaningar varken då eller nu.
Vi hade också en mentifråga i fritext nu ”Om du får tänka 10 år framåt i tiden, tänka bort praktiska och ekonomiska hinder, hur skulle du vilja att samverkan fungerar?” Det som kommer upp då är att den lokala demokratin är inkluderande och att medborgarna är stolta över sin kommun. Människor vill samarbeta och ser vinster med det och att samverkan är inkluderande och att alla känner delaktighet och att vara behövda. Här finns också några inlägg om att det ska vara lätt att hitta rätt personer och få hjälp att hitta rätt samarbete.
Reflektioner från samrådet material blev:
- Dialog om antal stormöten och upplägget för dem. Vi behöver återuppta tanken med att visa upp goda exempel på bra samverkan. Rikta vissa möten till målgrupp.
- Det blir färre deltagare på stormötena. Kan de ha spelat ut sin roll?
Samtidigt finns det synergier med att träffas över föreningstypsgränserna och att träffa kommunrepresentanter.
- Vi kan använda sociala medier för att visa upp föreningarnas verksamhet, göra ett gemensamt konto. Ulricehamns föreningsliv- Där kan alla sprida samverkan och andra bra saker. Peter menar att UIF kan moderera kontot. Petra kontaktar Oskar och Peter för vidare dialog. Det kan genomföras på samma sätt Ulricehamns cityförening där respektive handlare taggar in sig på sidan.
- Strukturen behöver kommuniceras. Vi behöver sprida strukturen överallt för att få ut budskapet till föreningarna att den finns, har ett bra budskap och att samverkan är viktig och möjlig.
- Strukturen behöver bli tydligare: Varför och hur ska vi arbeta för att öka samverkan? Vår definition på samverkan?
- Tydliggöra kontaktvägar inom kommunen
- Enkäterna: Vi har knappt fått in några från kommunen men ett 10 tal från civilsamhället. Vi hann inte gå igenom de på mötet men Petra bifogar sammanställningen med anteckningarna.
Petra skickade ut ett mycket tidigt utkast på Struktur för samverkan innan mötet som vi gick igenom och justerade. Samrådet skickade med att det är en bra början. Petra fortsätter på den vägen och skickar ut ett förslag inom en vecka. Samrådet reagerar med synpunkter och så fortsätter vi tills alla är nöjda. På nästa möte, som är i augusti, ska Samrådets förslag beslutas. Strax därefter skickas det ut till hela föreningsregistret tillsammans med inbjudan till stormötet som är den 24 september där civilsamhällets beslut om strukturen kommer att ske.
Övrigt
Leader Sjuhärad 22 april
Leader Sjuhärad komer till Ulricehamn med ett Pop-up kontor den 22 april. Då kan de som önskar komma och diskutera sina projektidéer. De startar i stadshuset mellan 10:30- 16:00 för att sedan förflytta sig till Lassalyckan där Fritid ändå träffar ordföranden plus 1 för idrottsföreningarna.
Brobyggare, problemlösare och glädjeskapare, 22 maj
Social Ekonomi Sjuhärad bjuder in till föreläsning om hur den ideella kultursektorn kan vara en del av lösningarna på samhällsutmaningar. Dessutom kommer två av Ulricehamns IOP att presenteras. Det är på Folkets Hus i Ulricehamn och sänds digitalt.
Fritidskortet information
Fritidskortet ska stärka barns och ungdomars hälsa genom att ge fler möjlighet till en meningsfull fritid. Fritidskortet ska kunna användas som betalning för fritidsaktiviteter. Det lanseras under hösten 2025. Alla barn och ungdomar i Sverige som är mellan 8 och 16 år kan få tillgång till Fritidskortet. Fritidskortets belopp är 500 kronor per barn. Barn och ungdomar som bor i hushåll med bostadsbidrag får 2000 kronor. Föreningar ska godkännas av försäkringskassan och kan ansluta sig from augusti 2025. Läs mer om Fritidskortet på: folkhalsomyndigheten.se/fritidskortet
Kommande möten
- 18 augusti, samråd
- 24 september, stormöte
- 4 november, samråd
Ett samråd ansvarar för att utveckla och fördjupa samverkan. Samrådet har tagit fram en agenda som lyfter utvecklingsområden, föreningshjälp och kunskapshöjande insatser som viktiga delar för samverkan framöver. Wiktor Öberg (M) och Ruza Källström (S) representerar kommunen.
Representanterna från civilsamhället är:
- Gulli Håkansson, Trossamfunden
- Nils Nilsson, Pensionärsorganisationerna
- Tomas Jacov, Landsbygdsorganisationerna
- Elisabeth Frick, Kulturorganisationerna
- Björn Wilhelmsson, Studieförbunden
- Peter Svenningsson, Idrottsrörelsen
- Kristina Wilhelmsson, Funktionsrättsrörelsen
Information kommer när mötet närmar sig.
Kommunens olika verksamheter har bildat en intern arbetsgrupp för civilsamhällesfrågor. Kontakta oss gärna för mer information.
- Petra Grönhaug, kommunledningsstaben, petra.gronhaug@ulricehamn.se
- Patrik Andersson, Nuab, patrik.andersson@nuab.eu
- Tomas Dahl, sektor service, tomas.dahl@ulricehamn.se
- Victoria Klaiber Svensson, sektor service, victoria.klaibersvensson@ulricehamn.se
- Johan Nihlén, sektor välfärd, johan.nihlen@ulricehamn.se
- Marie Fherm, sektor lärande, marie.fherm@ulricehamn.se
- Daniel Fyhr, kommunledningsstaben, daniel.fyhr@ulricehamn.se
8 april
Studieförbundet Vuxenskolan hälsar välkommen
Sedan Vuxenskolans konkurs heter avdelningen där Ulricehamn tillhör Göteborgsregionen Sydost och Sjuhärad. Kontoret i Ulricehamn bemannas tisdagar och torsdagar. Agneta Lundqvist, som hälsar oss välkomna till lokalerna arbetar i hela Sjuhärad som verksamhetsutvecklare med funktionsrättsfrågor. I Borås har Vuxenskolan nya lokaler på Allégatan.
Lena Ramsberg är annars verksamhetsutvecklaren som ansvarar för verksamheten i Ulricehamn. Hennes område är Vårgårda, Herrljunga och Ulricehamn och hon har kontor i Vårgårda. Herrljunga/Ulricehamn/Vårgårda Studieförbundet Vuxenskolan.
Vuxenskolans 4 prioriterade områden är: Landsbygd, föreningar, integration och funktionsrätt.
Utvärdering av stormötet den 25 mars
Föreläsningen med Stina Nilss var bra. Ämnet om normer och inkludering är viktigt att reflektera kring. Det var bra att det var en interaktiv föreläsning så att deltagarna fick vara med och prata- i dialog.
Vi funderar över varför det var få deltagare den här gången. Har vi spelat ut våran roll? Kanske ska vi ha en storsamling per år och en som har en riktad målgrupp tex. endast för trossamfunden.
Det är viktigt med återkopplingen tillbaka till civilsamhället. Vi brukar skicka återkopplingen via e-post till de som deltagit på mötet samt lägga ut på webben. Det kan vara intressant att veta statistik på hur många som går in på den sidan.
Ska föreningarna utse en kontaktperson som är den som är ansvarig för samverkan och ska komma på stormötena? Kontaktpersoner finns i föreningsregistret. Det är de som får inbjudan plus de som har deltagit tidigare på våra möten.
Vi borde visa upp goda exempel på bra samverkan på stormötena.
Är det bättre att ta tillbaka namnet handlingsplan istället för att ha en agenda? Varför har vi agendan? Det ska vara ett syfte/ år. Vad ska vi åstadkomma just det här året? Det behöver inte stå i strukturen utan Samrådet kan ha en agenda/handlingsplan utan att vi skriver in den i styrdokumentet eller berättar om den externt. Det kan vara ett internt syfte för samrådet.
Struktur för samverkan med civilsamhället
Samrådet hade fått dialogerna från stormötet utskickade innan mötet.
Petra visar mentibilderna kring förväntningar på samverkan från 2020 och jämförelsen 2025 som visar ganska lika ord. Det handlar om samarbete, erfarenhetsutbyte, gemenskap och mervärde. Det handlar inte om lösningar på samhällsutmaningar varken då eller nu.
Vi hade också en mentifråga i fritext nu ”Om du får tänka 10 år framåt i tiden, tänka bort praktiska och ekonomiska hinder, hur skulle du vilja att samverkan fungerar?” Det som kommer upp då är att den lokala demokratin är inkluderande och att medborgarna är stolta över sin kommun. Människor vill samarbeta och ser vinster med det och att samverkan är inkluderande och att alla känner delaktighet och att vara behövda. Här finns också några inlägg om att det ska vara lätt att hitta rätt personer och få hjälp att hitta rätt samarbete.
Reflektioner från samrådet material blev:
- Dialog om antal stormöten och upplägget för dem. Vi behöver återuppta tanken med att visa upp goda exempel på bra samverkan. Rikta vissa möten till målgrupp.
- Det blir färre deltagare på stormötena. Kan de ha spelat ut sin roll?
Samtidigt finns det synergier med att träffas över föreningstypsgränserna och att träffa kommunrepresentanter.
- Vi kan använda sociala medier för att visa upp föreningarnas verksamhet, göra ett gemensamt konto. Ulricehamns föreningsliv- Där kan alla sprida samverkan och andra bra saker. Peter menar att UIF kan moderera kontot. Petra kontaktar Oskar och Peter för vidare dialog. Det kan genomföras på samma sätt Ulricehamns cityförening där respektive handlare taggar in sig på sidan.
- Strukturen behöver kommuniceras. Vi behöver sprida strukturen överallt för att få ut budskapet till föreningarna att den finns, har ett bra budskap och att samverkan är viktig och möjlig.
- Strukturen behöver bli tydligare: Varför och hur ska vi arbeta för att öka samverkan? Vår definition på samverkan?
- Tydliggöra kontaktvägar inom kommunen
- Enkäterna: Vi har knappt fått in några från kommunen men ett 10 tal från civilsamhället. Vi hann inte gå igenom de på mötet men Petra bifogar sammanställningen med anteckningarna.
Petra skickade ut ett mycket tidigt utkast på Struktur för samverkan innan mötet som vi gick igenom och justerade. Samrådet skickade med att det är en bra början. Petra fortsätter på den vägen och skickar ut ett förslag inom en vecka. Samrådet reagerar med synpunkter och så fortsätter vi tills alla är nöjda. På nästa möte, som är i augusti, ska Samrådets förslag beslutas. Strax därefter skickas det ut till hela föreningsregistret tillsammans med inbjudan till stormötet som är den 24 september där civilsamhällets beslut om strukturen kommer att ske.
Övrigt
Leader Sjuhärad 22 april
Leader Sjuhärad komer till Ulricehamn med ett Pop-up kontor den 22 april. Då kan de som önskar komma och diskutera sina projektidéer. De startar i stadshuset mellan 10:30- 16:00 för att sedan förflytta sig till Lassalyckan där Fritid ändå träffar ordföranden plus 1 för idrottsföreningarna.
Brobyggare, problemlösare och glädjeskapare, 22 maj
Social Ekonomi Sjuhärad bjuder in till föreläsning om hur den ideella kultursektorn kan vara en del av lösningarna på samhällsutmaningar. Dessutom kommer två av Ulricehamns IOP att presenteras. Det är på Folkets Hus i Ulricehamn och sänds digitalt.
Fritidskortet information
Fritidskortet ska stärka barns och ungdomars hälsa genom att ge fler möjlighet till en meningsfull fritid. Fritidskortet ska kunna användas som betalning för fritidsaktiviteter. Det lanseras under hösten 2025. Alla barn och ungdomar i Sverige som är mellan 8 och 16 år kan få tillgång till Fritidskortet. Fritidskortets belopp är 500 kronor per barn. Barn och ungdomar som bor i hushåll med bostadsbidrag får 2000 kronor. Föreningar ska godkännas av försäkringskassan och kan ansluta sig from augusti 2025. Läs mer om Fritidskortet på: folkhalsomyndigheten.se/fritidskortet
Kommande möten
- 18 augusti, samråd
- 24 september, stormöte
- 4 november, samråd
