I Ulricehamn låter vi gräset växa fritt

I Ulricehamns kommun låter vi vissa av kommunens gräsytor blomma och växa fritt. Det gör vi för att vildväxande gräsmattor och ängsytor har fler arter och därmed bidrar till den biologiska mångfalden.

Viktigt att skapa förutsättningar för biologisk mångfald

Insekter är en otroligt viktig del i ett hållbart ekosystem, där cirka 90 procent av alla blomväxter behöver hjälp av pollinatörer för dess fröbildning.

Att vi tar hand om våra pollinerare är viktigt då de fyller en oumbärlig funktion och i det långa loppet ser till att vi kan ställa mat på bordet. Utan pollinering blir det till exempel inga äpplen på träden, bär på buskarna eller tomater på plantan.

På grund av förändringar i samhället har antalet boplatser och mängden mat för insekter minskat, vilket i sin tur gör att även djur- och växtarter minskar.

En anledning till minskningen är omställningen till biologiskt fattiga miljöer som till exempel stenlagda ytor, skogsplanteringar samt trädgårdar och tomter med kortklippta gräsmattor som bjuder på få ställen att hämta pollen på.

Utöver detta är även borttagning av döda träd och grenar, igenväxning av våtmarker och förorening av vattendrag en bidragande faktor. Klimatförändringar, invasiva arter och användningen av förädlade trädgårdsväxter som saknar nektar och pollen förstärker i sin tur problemet, vilket gör det ännu viktigare att bevara och skapa miljöer som insekterna trivs i.

Ängen – livsviktig både förr och nu

Ängen har funnits i Sverige i runt 2500 år, ända sedan tidig järnålder. I det traditionella jordbrukssamhället var den slagna ängen den viktigaste delen i odlingslandskapet då betesdjurens vinterfoder kom från den. Det fanns ängsmarker i hela landet och dessa utgjorde en stor del av Sveriges yta, men när jordbruket moderniserades minskade ängsmarken drastiskt. Idag finns det cirka 7 000 hektar ängar kvar, jämfört med drygt en miljon vid 1800-talets slut, det är mindre än 1 procent.

Ängsmarken är en av vår mest artrika naturtyp. Här finns hundratals växter, svampar, insekter och andra djur som både hittar mat och har sin boplats i ängen. En så kallad hårdvallsäng kan innehålla uppemot 50 – 60 olika växtarter på en enda kvadratmeter.

Utöver ängens ovärderliga värde för den biologiska mångfalden är den även viktig utifrån vår kulturhistoria och ur ett pedagogiskt värde. Den är även tilltalande att se på och kan ge en rogivande känsla.

Kommunens arbete med ängsmarker

Ulricehamns kommun har påbörjat ett arbete med att omvandla delar av gräsmarker som finns i parker och naturmark till slåtterängar och ängsmark och vi kommer jobba mer strategiskt med det framöver. Samtidigt som att tillgången på blommor gynnar pollinerarna innebär det också att vi kan dra ner på skötsel av gräsytor och i det långa loppet minska kostnaden för skötsel.

Publicerat av Rebecca Berndes den 12 augusti 2024, senast ändrad den 12 augusti 2024

Hjälpte informationen på denna sida dig?