Varför riskerar vi elavbrott i vinter?

Sverige riskerar i vinter att hamna i en elbristsituation, det vill säga behovet av el täcks inte av egen produktion eller import. Om elbrist uppstår finns det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att undvika detta kan Svenska kraftnät beordra elbolagen att koppla bort användare, så kallad manuell frånkoppling (MFK).

Frågor och svar

Varför riskerar vi avbrott i vinter?

Oftast täcker produktionen av el efterfrågan. Men under kalla, vindstilla dagar kan
det uppstå ett underskott, det vill säga vi konsumerar mer än vi producerar. Då
måste vi importera el från våra grannländer. Om det vid det tillfället inte går att
importera el uppstår brist och vi kan tvingas stänga av el för att inte elnätet ska
kollapsa.
Sverige har under flera år varit beroende av import vid de mest ansträngda
situationerna. På grund av omvärldsläget minskar sannolikheten att kunna
importera från Europa och de länder som är beroende av ryska gasleveranser.

Vad händer vid så kallad frånkoppling?

Att koppla från elen lokalt är ett verktyg för att förhindra större störningar i
elförsörjningen. Svenska kraftnät väljer ut i vilket geografiskt område frånkoppling
ska ske, hur mycket el som ska kopplas bort och hur länge. De ger sedan order till de
regionala nätföretagen att de ska genomföra frånkopplingen inom 15 minuter.

Vem bestämmer vilka som kommer att bli frånkopplade?

Prioriteringen görs enligt en planeringsmetod som Energimyndigheten har
utvecklat. El styrs om till prioriterade ledningar (metoden kallas styrel) för att
lindra konsekvenserna för samhället.
Förenklat handlar styrel om vem som ska få el när vi inte har tillräckligt till alla. Det
går ut på att man vid risk för elbrist säkerställer el till samhällsviktiga verksamheter
som till exempel sjukhus, äldreboenden, räddningstjänst och larmtjänst.
Kommuner och elnätsföretag ansvarar tillsammans för att identifiera och planera
hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen
leder och sammanställer arbetet.

Hur görs prioriteringen?

Elanvändare som på kort sikt är kritiska för liv, hälsa och samhällets funktionalitet
prioriteras. Det kan till exempel handla om dricksvattenförsörjning, fjärrvärme,
sjukhus, äldreboenden, brandstationer, ledningssystem för flyg och tåg och
möjligheten att sända viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Hur verksamheter
ska prioriteras regleras i styrelsförordningen. I den anges åtta olika
prioritetsklasser:
1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och
hälsa.
2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för
samhällets funktionalitet.
3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.
4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets
funktionalitet.
5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden.
6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön.
7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden.
8. Övriga elanvändare som privatpersoner.

Vilka aktörer och verksamheter är prioriterade? Vilka aktörer finns med på listan
över prioriterade elanvändare? Hur ser styrelsplaneringen ut?

Hur prioriteringen ser ut är känslig, då den beskriver vilka verksamheter och
elledningar som på kort sikt är kritiska för liv, hälsa och samhällets funktionalitet.
Listan kan vara underlag för att kartlägga Sveriges sårbarheter och i värsta fall
användes vid exempelvis sabotage. Därför har kommunen beslutat att
sekretessbelägga underlaget i styrelsplaneringen

Hur lång tid pågår en frånkoppling?

Det går inte att svara på exakt, men enligt Svenska Kraftnät kan ett rimligt scenario
för vintern vara två till tre timmar åt gången. Om elen behöver stängas av en längre
tid kan frånkopplingen roteras. Det innebär att en enskild användare inte drabbas
för hårt.

Publicerat av Rebecca Berndes den 1 december 2022, senast ändrad den 5 december 2022

Hjälpte informationen på denna sida dig?